Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

Forskare har varit intresserade av dinosauriernas härkomst och evolution ända sedan de först upptäcktes. Dinosaurierna och deras evolutionära ättlingar fåglarna hör till en större grupp av fossila reptiler som kallas härskarödlor, eller arkosaurier. Dinosauriernas närmsta släktingar finns i utvecklingsgrenen Avemetatarsalia från vilken flygödlor, dinosaurier och fåglar utvecklades. Väldigt lite har varit känt om evolutionen hos de tidiga arterna på den grenen och det har varit svårt för forskarna att skapa sig en förståelse för hur dinosaurierna egentligen fick sina karaktäristiska anatomiska, ekologiska och biologiska drag. Under många år kände man bara till dinosauriernas närmsta släktingar genom fossilfragment. På senare tid har dock flera nya viktiga arter upptäckts runt om i världen.

De första fossilen av Teleocrater hittades redan 1933 av den brittiske paleontologen F. Rex Parrington i området Manda Beds i södra Tanzania. Alan J. Charig, intendent vid Natural History Museum i London, fortsatte att arbeta med Parringtons fossil men resultaten publicerades aldrig. 1963 åkta han tillbaka till Tanzania för att leta mer fossil. Ännu fler fossil samlades in av en internationell forskargrupp 2015 och flera av dessa är medförfattare till artikeln som nu publiceras i Nature och som formellt sätter Teleocrater på plats i släktträdet.

- Tanzania är den nya frontlinjen för förståelsen av dinosauriernas tidigaste släktingars evolution. Tidigare har de flesta viktiga fossil från perioden trias hittats i Argentina men nu har flera fynd gjorts i Tanzania som visar ben från de allra äldsta dinosaurierna och deras närmsta kusiner, berättar Grzegorz Niedzwiedzki, forskare i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till den nya studien.

Det är ungefär 245 miljoner år sedan Teleocrater knallade runt på jorden (de tidigaste dinosaurierna började utvecklats för cirka 230 miljoner år sedan). Hon var uppskattningsvis två till tre meter lång, hade en mankhöjd på mellan 0,5 och 0,75 m och vägde någonstans mellan 10 och 30 kilo. Forskarna tror att hon hade lång hals och vassa krökta och sågtandade tänder, vilka placerar henne bland köttätarna.

Teleocrater fyller en kritisk lucka i den fossila kartläggningen av dinosauriernas släktingar och med hjälp av denna nya art har forskarna identifierat en helt ny grupp av reptiler som de kallar Aphanosauria. Dessa har påträffats i Ryssland, Indien, Tanzania och Brasilien. På släktträdet hör dessa hemma långt ner på fågel/dinosauriegrenen, innan denna delade upp sig till en dinosaurie- och en flygödlegren. Medlemmarna i gruppen har karaktärsdrag som både hämtas från fåglarnas och krokodilernas sista gemensamma förfäder (exempelvis krokodilliknande fotleder) men också typiska dinosauriedrag, som förstorad dinosaurielik käkmuskulatur.

Tidsperioden trias har länge varit känd för att vara ”krokodilsläktingarnas tidsålder” men det står nu klart att det vid denna tid också fanns många olika arter av dinosauriernas tidiga släktingar och att dessa var spridda över stora delar av jorden i stora antal.

Den nya studien visar också att arter som tidigare använts som modeller och typexempel för förståelsen av dinosauriernas uppkomst i själva verket varit mycket specialiserade och fungerar dåligt för att beskriva den generella utvecklingen.

- Vår upptäckt visar värdet av att vårda och omvärdera historiska samlingar. Många nya upptäckter, som denna, kan göras genom att se över museisamlingar med nya ögon, säger Paul M Barrett, professor vid Natural History Museum i London.

'The earliest bird-line archosaurs and the assembly of the dinosaur body plan', Nature, DOI: 10.1038/nature22037

För mer information kontakta Grzegorz Niedzwiedzki, e-post: grzegorz.niedzwiedzki@ebc.uu.se