Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.
En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.
I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.
För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.
I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.
Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.
Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.
Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.
En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.
Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.
En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.
För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.
Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har i en ny studie i Science Advances identifierat 28 genregioner som varit särskilt viktiga för den snabba evolutionen av Galápagos darwinfinkar. De här genvarianterna består inte av en rad nya mutationer utan har utvecklats under hundratusentals år. Flera av dessa är centrala för variation i näbbens form och storlek.
Vulkanutbrottet i området Fagradalsfjäll på sydvästra Island förra året hänförde såväl naturälskare som forskare. Utbrottet gav geologer ett unikt tillfälle att studera magma som samlats i en magmareservoar djupt i jordskorpan och härstammar från jordens mantel (minst 20 km under jordytan).
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.