Uppsala universitet

Ruiner efter en byggnad i lertegelsten nära staden Lusanga vid floden Kwilu i Demokratiska republiken Kongo. Foto: Peter Coutros, Ghent University

1 December 2023 13:10

Generna visar vägen till bantufolkens utbredning i Afrika

Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Subtalamiska kärnan ligger djupt inne i hjärnan hos möss och primater. Studien visar att stimulering av subtalamiska kärnan orsakar aversion och att nervceller i hjärnans aversionssystem aktiveras. Fynden kopplar ihop subtalamus med depression.

6 November 2023 10:54

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll i utvecklande av depression. Resultaten kan leda till bättre behandling vid Parkinsons sjukdom.

Den äldsta riktigt stora rovpliosaurien Lorrainosaurus levde i havet som för 170 miljoner år sedan täckte vad som idag är norra Frankrike. Bild: Joschua Knüppe (Germany).

24 Oktober 2023 11:04

Outforskad havsreptil ger ny kunskap om svanödlornas utveckling

Fossil efter en 170 miljoner år gammal marin reptil från dinosaurernas tid har visat sig vara den äldsta riktigt stora pliosauriern som hittills hittats. Den här gruppen av havslevande kräldjur hörde till ordningen svanödlor som också omfattade de berömda långhalsade plesiosauroiderna. Fynden är ovanliga och bidrar till ny kunskap om svanödlornas utveckling. Studien är publicerad i Scientific Repo

9 Oktober 2023 09:56

Vissa extremväderhändelser på vintern dubbelt så vanliga som på 1950-talet

Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

Till vänster: Trilobiten Bohemolichas incola letar föda ögonblicket innan den begravs i ett gyttjeskred. Illustration: Jiri Svobodas. Till höger: Samma trilobit med bevarat maginnehåll. Bild: Valéria Vaškaninová. From Kraft et al. Nature (2023).

27 September 2023 17:00

En trilobits sista måltid avslöjad

En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.

Exempel på ungefär 6000 år gammal keramik från den jordbrukande Lublin-Volhynian-kulturen, Książnice 2, Polen. Foto: Stanisław Wilk

9 Augusti 2023 11:00

Ny forskning kopplar samman européers kulturella och genetiska utveckling under flera tusen år

I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.

Den del av enzymet som kontrollerar temperaturoptimum är en mörkblå loop hos den antarktiska bakterien och mörkröd hos grisen. I studien införde forskarna mutationer som flyttade den mörkblå slingan mot den mörkröda. Illustration: Johan Åqvist

29 Juni 2023 16:14

Forskare designade nytt enzym med hjälp av antarktisk bakterie och datorberäkningar

För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.

Informationen från de över 200 primatarternas arvsmassa kan bland annat lära oss mer om vilka mutationer som kan leda till sjukdomar hos människor. Här en svartmössmarkatta, eller Allochrocebus lhoesti. Foto: Tharcisse Ukizintambara

1 Juni 2023 20:00

233 primaters arvsmassa ger insikter om evolution, mänskliga sjukdomar och biologisk mångfald

I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.

22 Maj 2023 08:29

Torftig livsmiljö för suggor lämnar avtryck i hjärnan hos kultingarna

I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.

Med sina fem ögon och sin långa snabel är Opabinia ett av de märkligaste djuren som utvecklades i det som benämns den kambriska explosionen. Bild: Yang Dinghua

1 Maj 2023 17:00

Märkliga miniatyrdjur en del av evolutionen

Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.

Professor Kerstin Lindblad-Toh, vars internationella forskningsprojekt nu publicerar 11 artiklar i tidskriften Science, om hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen.

27 April 2023 20:00

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.

IceCube på Sydpolen är världens största neutrinoteleskop, begravt på ett djup mellan 1,5 km och 2,5 km ner i den antarktiska glaciären. Foto: Martin Wolf, IceCube/NSF

29 Mars 2023 09:03

På spaning efter neutriner från rekordljust gammastrålningsutbrott

Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.

Rekonstruktion av den tidigaste ichthyosauren och det 250 miljoner år gamla ekosystemet som återfunnits på Spetsbergen. Illustration: Esther van Hulsen

13 Mars 2023 16:16

Äldsta havsreptilen från dinosauriernas tidsålder funnen på Spetsbergen

Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

9 Mars 2023 10:25

Ny studie avslöjar hur mikroorganismer extraherar vätgas ur atmosfären

En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

En laser installerades nära ett telekommunikationstorn på berget Säntis i nordöstra Schweiz som träffas av blixten omkring hundra gånger per år. Foto: Prof. Dr. Jean-Pierre Wolf at University of Geneva, Switzerland

17 Januari 2023 11:19

Laserstrålar kan leda bort åsknedslag

En kraftfull laser riktad mot himlen kan skapa en virtuell åskledare och leda bort blixtnedslag, det visar experiment som forskare genomfört på ett berg i Schweiz. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Photonics och kan komma att breda väg för bättre åskskyddsåtgärder för kritisk infrastruktur så som kraftverk och flygplatser.

En del av Theewaterskloof-dammen 2018, nästan tom. Foto: Zaian, CC-BY SA

28 December 2022 10:37

Torka i Maputo drabbar ojämlikt

Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.

14 December 2022 10:02

Skandinaviska vargar bär på många skadliga mutationer

En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.

Rekonstruktion av området Kap København på Grönland för två miljoner år sedan. Konstnär: Beth Zaiken

7 December 2022 18:07

Världens äldsta dna upptäckt - slår gamla rekordet med en miljon år

För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.

Häxringen av nejlikbrosking på Berthåga kyrkogård i Uppsala som forskarna studerade för projektet var ungefär 12 år gammal och 6 meter i diameter när data samlades in 2017. Fyra år senare mätte den strax över 8 meter. Foto: Markus Hiltunen

13 November 2022 07:30

Häxringar avslöjar att genetisk variation skapas i svampsporer

Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Stekelhonan Tetrapus americanus pollinerar Ficus maxima. Foto: Christian Ziegler www.christianziegler.photography

23 September 2022 11:37

Högre temperaturer gör det svårt för fikonträdets pollinatörer

Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.

Ämnen: Naturvetenskap