Uppsala universitet

Stekelhonan Tetrapus americanus pollinerar Ficus maxima. Foto: Christian Ziegler www.christianziegler.photography

23 September 2022 11:37

Högre temperaturer gör det svårt för fikonträdets pollinatörer

Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.

Till vänster mindre darwintangara, övriga två darwinfinkar är av arten större darwintangara. Foto: Erik Enbody

8 Juli 2022 20:00

Genvarianterna ofta äldre än arterna hos darwinfinkarna

Forskare från bland annat Uppsala universitet har i en ny studie i Science Advances identifierat 28 genregioner som varit särskilt viktiga för den snabba evolutionen av Galápagos darwinfinkar. De här genvarianterna består inte av en rad nya mutationer utan har utvecklats under hundratusentals år. Flera av dessa är centrala för variation i näbbens form och storlek.

Drönarbild av utbrottet vid Fagradalsfjäll. Foto: Alina V. Shevchenko och Edgar U. Zorn, GFZ, Tyskland

30 Juni 2022 14:09

Utbrottet i Fagradalsfjäll öppnade sällsynt fönster för vulkanforskare

Vulkanutbrottet i området Fagradalsfjäll på sydvästra Island förra året hänförde såväl naturälskare som forskare. Utbrottet gav geologer ett unikt tillfälle att studera magma som samlats i en magmareservoar djupt i jordskorpan och härstammar från jordens mantel (minst 20 km under jordytan).

14 Juni 2022 10:06

Nya nedärvda retrovirus identifierade i koalans arvsmassa

Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Interstellärt stoft i Vintergatan. Foto: ESA/Gaia/Dpac

13 Juni 2022 12:55

Ny kartläggning av Vintergatan

Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.

1 Juni 2022 17:00

Kvantsammanflätning för precisionsstudier av materia och antimateria

Forskare från Uppsala universitet har kommit ett litet steg närmare gåtan om varför universum består av så mycket mer materia än antimateria. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature.

12 Maj 2022 10:06

Sällsynta genetiska varianter inte huvudsakliga orsaken till folksjukdomar

Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.

7 April 2022 09:44

Granen tog 10 000 år på sig att återerövra Sverige efter senaste istiden

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.

Stjärnan Earendel som syns som en svag fläck levde bara några miljoner år innan den exploderade i en kraftfull supernova. Foto: SCIENCE: NASA, ESA, Brian Welch (JHU), Dan Coe (STScI) IMAGE PROCESSING: NASA, ESA, Alyssa Pagan (STScI)

30 Mars 2022 17:00

Stjärna upptäckt 28 miljarder ljusår bort

Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Utsikt över Sadodalen från den arkeologiska platsen Arapouco i Portugal. Foto: Rita Peyroteo Stjerna

3 Mars 2022 07:00

Mumifiering i Europa redan i förhistorisk tid

Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal. Resultaten från studien, som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Universidade de Lisboa i Portugal, publiceras i European Journal of Archaeology.

Lavadomen på vulkanen Merapi kollapsade delvis 2019. Foto: GFZ Potsdam

25 Februari 2022 11:00

Dolda svagheter inuti vulkaner kan orsaka kollaps

På toppen av många vulkaner bildas lavadomer. De byggs upp av trögflytande lava som stelnar och riskerar att spricka och klyvas. Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor analyserat instabiliteten hos lavadomer på vulkanen Merapi i Indonesien, som riskerar att bli mycket farlig. Genom att förstå de inre processerna hoppas forskarna bättre kunna förutse kollapser

Konstnärlig rekonstruktion av floden Tanis vid det så kallade Chicxulub-meteoritnedslaget. Nedslaget markerade slutet på kritaperioden och på dinosauriernas tidevarv. Artist: Joschua Knüppe

23 Februari 2022 17:00

Dinosauriernas tidevarv slutade på våren

Jättemeteoriten som utrotade alla dinosaurier utom fåglarna slog ned under våren. Det har ett internationellt team av forskare kommit fram till genom att undersöka tunnsnitt, högupplösta synkrotronröntgenbilder och kol-isotoper från ben av fiskar som dog mindre än en timme efter meteoritnedslaget. Teamet presenterar nu sina resultat i tidskriften Nature.

Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som i den här studien har analyserats biomolekylärt. Foto: Rita Peyroteo Stjerna

21 Februari 2022 07:00

350 år gammalt skelett i stenåldersgrav

En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt, när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.

17 Februari 2022 20:00

Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling

Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

8 Februari 2022 19:00

Så har vargarnas arvsmassa påverkats av inavel

Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.

2 Februari 2022 11:00

CRISPR-Cas9 kan ge oväntade mutationer som ärvs till nästa generation

Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.

28 Januari 2022 07:10

Dna-bindande proteiner binder ofta snarare än länge

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet hur dna-bindande protein kan leta sig igenom hela genomet utan att uppehålla sig för länge på vägen. Resultatet går stick i stäv med hur man hittills har föreställt sig genregleringen - genkoden påverkar hur ofta proteinerna binder, men inte hur länge.

19 Januari 2022 10:26

Varför minskade produktiviteten i haven för 4,6 miljoner år sedan?

Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen

Håbrandsartade hajar och gråhajsartade hajar under de senaste 83 miljoner åren. Illustration: José Vitor Silva

11 Oktober 2021 11:54

Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst

Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Illustration av RecA-filamentet av David Goodsell.

1 September 2021 17:16

Uppsalaforskare löser knivigt biologiskt sökproblem

Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.

Ämnen: Naturvetenskap