Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Två nya studier ifrågasätter den tidigare bilden av hur de austronesisktalande folkgrupperna spred jordbruket till och bortom öarna i Sydostasien. Det var inte alltid så att språk, levnadssätt, kultur och människor följdes åt som en enhet, menar forskarna från Uppsala universitet.Expansionen av de austronesisktalande folkgrupperna på öarna i Sydostasien och Stilla havet är en av de mest fascineran
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.
När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.
De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har använt nya metoder för att göra en mer komplett kartläggning av hundens arvsmassa. Ett bra så kallat referensgenom har stor betydelse när forskare letar gener för sjukdomar som drabbar både hundar och människor.
Stefania Barca från Universidade de Coimbra i Portugal blir Uppsala universitets fjärde gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. I sin forskning är Stefania Barca särskilt inriktad på rättvisefrågor kopplade till miljö och klimatförändringar.
Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.
Svenska forskare har jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika och kan slutgiltigt visa att de alla tillhör en enda gemensam population. Fyndet är häpnadsväckande med tanke på att ålar från olika geografiska områden tillbringar merparten av sitt liv under vitt skilda miljöförhållanden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
I en ny artikel i Nature presenteras den första studien av livets utveckling som har använt sig av maskininlärning. Studien visar den stora långsiktiga påverkan som utdöenden och artbildning har haft för djurlivet på jorden under de senaste 600 miljoner åren. Forskarna har också tagit fram en storskalig karta över hur fossila arter överlappar varandra i tiden.
Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.
Ett stort internationellt konsortium har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.
Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.
När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen. Studien är publicerad i Communications Biology.
Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.
Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.
Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp. Forskningen publiceras nu i tidskriften Science.
I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.
Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av viruset SARS-CoV-2 via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter, såsom flera apor.
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Uppsala universitet.
