Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

  • Varför minskade produktiviteten i haven för 4,6 miljoner år sedan?

    Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen

  • Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar

    Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Hanars taggiga parningsorgan både skadar honor och ger dem fördel

    Hanar med parningsorgan som skadar honor kan ha större fortplantningsframgång. Ny forskning från Uppsala universitet visar att honor som parar sig med sådana hanar får en fördel i att deras ungar blir friskare. Det är en ny pusselbit till att förstå hur det komplexa parningssamspelet mellan hanar och honor utvecklats. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

  • Ny kunskap om jordens mantel ger inblick i Indonesiens explosiva vulkaner

    Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av små mineral i lava från Bali och Java har forskare från bland annat Uppsala universitet funnit nya ledtrådar som ökar förståelsen för hur jordens mantel är sammansatt just här och hur magman förändras före ett utbrott. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ

    Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.

  • Det allra vackraste för trendiga fruntimmer

    När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs det som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.

  • Konspirationsteorier präglar synen på Europa

    Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and

  • Den 210-miljoner-år gamla Smok gnagde i sig ben likt en hyena

    Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

  • Hur tamhästen förlorade sin kamouflagefärg

    Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.

  • Universitetsbibliotekets persiska kulturskatter nu tillgängliga över hela världen

    I samband med den persiska nyårsdagen är det en stor glädje för Uppsala universitetsbibliotek att kunna meddela att en fullständig katalog över den persiska handskriftssamlingen nu finns tillgänglig, digitalt och i pappersform, på persiska och på engelska. Genom katalogen kan kännedomen om Uppsalas skatter spridas internationellt.

  • Gamla regimens symboler och traditioner efter revolutionen

    Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.

  • Uppsalaforskare skriver bok om Australiens dinosaurier

    Hittills har vi inte vetat så mycket om de dinosaurier som levde i Australien. Till stor del beror detta på att få utgrävningar har genomförts och att många fyndområden ligger avlägset och är svåra att nå. En ny bok, författad av Uppsalaforskaren Benjamin Kear, ska kasta nytt ljus över det mesozoiska djurlivet ”down under”.