Med inspiration från hur människor rör sig under en hårdrockskonsert, har ett internationellt forskarteam lett från Uppsala universitet undersökt rörelser i folkmassor med hjälp av matematik och visar i en studie hur man kan identifiera riskzoner innan katastrofen sker.
Varannan överlevande efter Estoniakatastrofen utvecklade posttraumatiskt stressyndrom, främst under de två första åren efter förlisningen. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Filip Arnberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt stressreaktioner och ohälsa hos överlevande från Estoniakatastrofen 1994, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och bussolyckan i Måbødalen, Norge, 1988.
Den 15 april är det på dagen hundra år sedan Titanic förliste under sin jungfrutur. Sedan dess har det funnits en allmän uppfattning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Baserat på en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastroferna från 1800-talet fram till idag drar Uppsalaforskare slutsatsen att detta är en myt.
Hur kan den mest avancerade forskningen inom medicin och naturvetenskap bäst utnyttjas för forensiska analyser vid brottsutredningar? Den frågan är utgångspunkten för en konferensdag vid Uppsala universitet den 4:e oktober där tillämpningen av kemiska metoder vid forensiska analyser ska diskuteras.
Posttraumatisk stress efter en brännskada är relaterat till en selektiv uppmärksamhet av sådant som påminner om traumat. Det visar Josefin Sveen i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 mars. Hon har även testat ett instrument som kan identifiera personer i riskzonen.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
Genom att presentera tiden för ett skeende på ett sätt som är lätt för exempelvis en räddningsledare att förstå, blir det lättare för denne att fokusera på att fatta ett bra beslut. Det har Andreas Kjellin visat i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 12 september.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden