Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.
Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.
Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
Hur har forskningspolitiken förändrats i Europa, inklusive Sverige, de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Den 17-18 mars samlas forskare, finansiärer och representanter för europeiska forskningsorganisationer i Uppsala för att diskutera och reflektera kring utvecklingen inom forskningspolitik och vetenskapliga institutioner i dagens Europa.
Den internationella miljörätten kring biologisk mångfald ifrågasätts nu i en avhandling vid Uppsala universitet. En oklar lagstiftning gör att den biologiska mångfalden stoppas in i en gammal rättsordning och då drabbas de samordnade insatserna, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
Kan den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, arbete och kapital förenas med rätten till fackliga stridsåtgärder enligt den svenska modellen? Debatten om detta problem analyseras i en ny bok av Karl-Göran Algotsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.
Rein Taagepera, estnisk-amerikansk professor, författare och politiker, får årets skytteanska pris – det sista under avgående skytteanske professorn Leif Lewins ämbetsperiod. Taagepera belönas ”för sin djupborrande forskning om valsättets funktion i den representativa demokratin”. Pristagaren har särskilt studerat konsekvenserna av olika valmetoder.
Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.
Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Idag ska forskning helst kännetecknas av inomvetenskaplig excellens, men också av samhällsnytta. Dessa krav kan upplevas som motstridiga av forskaren och leda till en värderingsstrid. Och vad som är ”nyttig” forskning varierar beroende på vem man frågar. Anders Jörnesten disputerar den 11 januari på en avhandling om relationen mellan forskaren, forskningen och forskningspolitiken.
I sin avhandling i sociologi behandlar Thomas Öst ett inslag i den samtida diskussionen kring hållbar utveckling: idén om att vi kan och måste förena tillväxt med ansvar för miljön. Han hävdar att olika verksamheter inte kan präglas av både ekonomisk och ekologisk rationalitet samtidigt. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 7 december
Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.
Varför lyckas vissa beväpnade rebellgrupper omvandla sig till fungerande politiska partier medan andra inte gör det? Mimmi Söderberg Kovacs, som disputerade vid Uppsala universitet den 6 oktober, visar i sin avhandling att enighet inom gruppen, lokalbefolkningens stöd och internationella aktörers agerande spelar en viktig roll ifall omvandlingen ska lyckas.