Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.
Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en ny studie där 3 430 grundskolor kontaktades via email, av en påhittade förälder som ville ha information och som själv uppgav sitt namn och yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige.
En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”
Bilden av arbetarklassen som mer rasistisk än medelklassen problematiseras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet. Det som skiljer klasserna åt är att rasismen uttrycks och visas på olika sätt beroende på vilken klass man tillhör. – I stället för att prata om vilken samhällsklass som är mer rasistisk borde vi tala om på vilket sätt som klass påverkar hur vi uttrycker rasism.
I en ny avhandling i kulturgeografi analyserar Erik Hansson det svenska samhällets reaktioner på tiggande EU-medborgares närvaro. Avhandlingen behandlar tiggandets historia och sociala problem men analyserar också människors känslor och reaktioner i mötet med någon som ber om hjälp.
Den 23-24 november samlas ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen är den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets satsning på mångvetenskaplig forskning om rasism.
Religionsfriheten är barnets egen rättighet. Samtidigt har barnets föräldrar rätt att ge det religiös vägledning. Det framgår av artikel 14 i FN:s barnkonvention. En ny avhandling från Uppsala universitet visar på svårigheterna med att tolka konventionen.
Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser.
Nu är det klart vilka som kommer att spela huvudrollerna i universitetets uppsättning av West Side Story i november. Den 7 september är det dags för kick-off med ensemblen och media hälsas då välkomna till en pressträff om projektet ”Den goda staden” och huvudattraktionen West Side Story.
Asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av den politiska sammansättningen i nämndemannagruppen. Det visar en studie från Uppsala universitet, som för första gången kvantitativt undersöker hur nämndemannasystemet fungerar i praktiken.
Svenskar med afrikanska rötter möter inte sällan diskriminering och rasism i dagens Sverige. Den 11 februari arrangeras ett panelsamtal vid Uppsala universitet som detta tema. I panelen deltar bland andra demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
Den 22 januari visas författaren Maja Hagermans dokumentär ”Hur ska man rädda ett folk? Om Herman Lundborg, chef för rasbiologiska institutet” i SVT. Denna vecka arrangeras vid Uppsala universitet ett symposium med samma tema.
Populärkultur är en viktig arena där sociala identiteter skapas och bearbetas. I en ny avhandling i sociologi visar Kalle Berggren hur social ojämlikhet är ett centralt tema inom svensk hiphop. Studien visar att detta gäller såväl klass och rasism som frågor om kön och sexualitet.
Den 26 november arrangeras ett seminarium med fokus på urfolks motstånd mot naturresursexploateringar under titeln ”From Alta to Gállok”. Initiativtagare är forskare May-Britt Öhman, som leder forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”.
En internationell konferens om romernas utsatthet äger rum vid Uppsala universitet den 23-25 oktober. Syftet med konferensen är att bidra till en tydligare bild av antiziganismen som fenomen, historiskt och i vår egen tid. Den uttalade ambitionen är att skapa ett bärkraftigare kunskapsläge på ett område där systematisk forskning var en sällsynthet före år 2000.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
Nu startar utbildningen ”Korta vägen” i Västerås och i Eskilstuna. Syftet är att ge nyanlända akademiker chansen till en snabb karriärstart inom sitt kompetensområde. I projektet ingår bland annat ingenjörer, ekonomer och jurister samt kompetenser inom life science.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden