Nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten
Forskaren Linda Woodhead och förlagsredaktören Norman Hjelm har utsetts till nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet.
Forskaren Linda Woodhead och förlagsredaktören Norman Hjelm har utsetts till nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet.
184 miljoner under tio år i Linnéstöd. Det blev resultatet för Uppsala universitet när Vetenskapsrådet och Formas avslöjade att 20 av 105 ansökningar beviljats stöd. Tre av dessa tillhör Uppsala universitet och en är en gemensam satsning mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning.
Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.
Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.
Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
En tidigare bortglömd text av den uppländske hebraisten Andreas Norrelius ger ny kunskap om det vetenskapliga latinet kring år 1700. Josef Eskhult har studerat Norrelius latinska översättning av Johan Kempers Matteuskommentar på hebreiska, en översättning som sannolikt har legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan 1700-talet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 januari.
Uppsala universitet samlar resurserna kring forskningsetik. Vid årsskiftet inrättades ett nytt fakultetsövergripande Centrum för forsknings- & bioetik. – De etiska frågorna spänner över stora områden och att vår verksamhet nu blir fakultetsövergripande leder till nya spännande samarbeten, säger Mats G Hansson, föreståndare vid det nya centret.
Gemensamma intressen och samlade ansträngningar, men också tolerans mot olikheter, är viktigt för sammanhållningen bland de konservativa mennoniterna i Bolivia. Det visar Anna Sofia Hedberg i sin avhandling i kulturantropologi som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 december.
Grace Davie, en av världens mest kända religionssociologer, samt Staffan Runestam, f.d. förste bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, har utsetts till nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet.
Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
I miljödebatten har kristna föreställningar om människan och naturen ibland kritiserats och setts som en av orsakerna till den ekologiska krisen. Teologen Kerstin Andersson har i sin avhandling i etik utarbetat ett eget förslag till hur man i en kristen teologisk miljöetik kan möta utmaningen och ge miljöfrågorna en existentiell förankring.
Titti Schmidt har i sin avhandling kommit fram till att den snabba spridning miljörörelsen Santo Daime i Amazonas fått under de senaste 20 åren inte endast kan förklaras i termer av ”kamp”. Den psykoaktiva drycken daimes roll bör också uppmärksammas. Disputationen äger rum den 24 september.