Gå direkt till innehåll

Ämnen: Religion, tro

  • Existentiell folkhälsovård kan ge stora samhällsvinster

    Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och Uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.

  • Två nya hedersdoktorer utsedda av teologerna

    Professor Pui Lan Kwok, pionjär inom asiatisk feministteologi, samt professor Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk och specialist på ryskortodoxa kyrkan, har utsetts till hedersdoktorer vid teologiska fakulteten.

  • Pressinbjudan konferens: Är medicinsk etik verkligen bra för patienten?

    När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.

  • Etikprövning inte alltid i patientens bästa intresse

    I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.

  • Öppna samtal om samtiden med Fakultet X

    Journalisten Lena Andersson, Farhad Abdi, studievägledare vid Uppsala moské, och professorerna Bengt Gustafsson och Kajsa Ahlstrand inleder vårens öppna samtalsserie som startar nu på onsdag, den 14 april. Onsdagens tema är Religion och tolerans i Sverige 2010 – om tro, tvivel, tilltro och tolerans.

  • Kraniet som tillskrivs heliga Birgitta kan ifrågasättas

    En ny studie vid Uppsala universitet visar att de två kranierna i relikskrinet i Vadstena klosterkyrka som enligt sägnen ska ha tillhört Birgitta och dottern Katarina, inte kommer från mor och dotter. Dessutom överensstämmer inte åldersbestämningar av kranierna med tidsperioden då Birgitta och Katarina levde. Resultaten publiceras nu i nättidskriften PLoS ONE.

  • Doktorander har andra prioriteringar än äldre forskare

    Det finns en klyfta mellan många doktoranders livssyn och värderingar och den kultur som präglar forskningsmiljön. Den djupaste konflikten handlar om värderingar kring det privata livet i förhållande till arbetet. Det menar teologen Mårten Mårtensson som försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 februari.

  • Trumman berättar om samisk tro och rit

    Den samiska ceremonitrumman är ingen trolltrumma. Att den ändå in i nutid kallas så är ett uttryck för det tvång samerna utsattes för av de skandinaviska kyrkostaterna. Det menar religionshistorikern Rolf Christoffersson som i sin avhandling om den samiska trumman lyfter upp dess betydelse för förståelsen av samernas tro och riter. Avhandlingen försvaras den 12 februari vid Uppsala universitet.

  • Somaliska handelskvinnor balanserar affärer och religion

    Somaliska handelskvinnor använder sig av traditionen som resurs för att nå sina mål. Rannveig Haga har i sin avhandling studerat ett kvinnligt handelsnätverk och dragit slutsatsen att religion och tradition inte bör förstås som någonting statiskt utan snarare som processer i ständig förändring. Avhandlingen försvaras den 19 december vid Uppsala universitet.

  • Kyrkan är fortfarande populär

    Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.

  • Religionen tillbaka i nya kläder

    Sekulariseringen har inte blivit slutet för religionen. Istället kommer den tillbaka i nya kläder både i Sverige, i Europa och andra delar av världen. Religionens bestående inflytande på samhällslivet står i fokus för en stor forskningskonferens i universitetshuset denna vecka.

  • Existentiell hälsa och prästers utbrändhet

    Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.

  • Kyrkan som social aktör

    Debatten kring vigselrätten aktualiserar frågor om Svenska kyrkans identitet och dess förhållande till staten och samhället. Hur Svenska kyrkans identitet tar sig konkreta uttryck på lokal nivå har studerats i en avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 6 mars 2009.

  • Undervisningen i islam ser olika ut i friskolorna

    Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.

  • Knutby i fokus under heldagskonferens

    Vad hände i Knutby och varför? Kan det upprepas och vilket ansvar har andra kyrkor? Under en heldagskonferens den 5 februari träffas forskare och företrädare för flera kyrkor för att under en konferens öppen för alla diskutera religionens betydelse i händelserna kring och samtalen om Knutby församling.

  • Makt och religion aktuellt ämne

    I fredags när Ulrika Svalfors vid Teologiska institutionen försvarade sin avhandling om kristen andlighet i Sverige idag var intresset stort, inte minst bland representanter för olika kristna kyrkor i Sverige. Ulrikas studie visar på en stark koppling mellan andlighet och makt, där kön, sexualitet, klass och etnicitet har en avgörande betydelse.

  • Teologin bör ta hänsyn till lidandet

    Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.

  • Linnéstöd till starka Uppsalamiljöer

    184 miljoner under tio år i Linnéstöd. Det blev resultatet för Uppsala universitet när Vetenskapsrådet och Formas avslöjade att 20 av 105 ansökningar beviljats stöd. Tre av dessa tillhör Uppsala universitet och en är en gemensam satsning mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.

  • Kommersiella gentester - för vem och för vad?

    Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.

Visa mer