Hur skapas normer och, utifrån dem, en uppfattning om vad som är normalt? Vad händer när man går över gränserna för det normala? I boken "Normality/Normativity" utforskar forskare inom områden som idéhistoria, idrottsvetenskap och mediestudier begreppen normalitet och normativitet. Boken ingår i serien Crossroads of Knowledge som ges ut vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
Att Barack Obama får Nobels fredspris är förvånande men ändå inte, menar uppsalaforskare.
För två år sedan firades 100-årsjubileum för pedagogik som akademiskt ämne med ett stort symposium. Lagom till hundraårsfirandet av landets första professor i ämnet, Bertil Hammer som anställdes vid Uppsala universitet 1909, presenteras nu en bok som innehåller både historik, nutid och frågor om framtiden.
"Balkan i Europa - Identitet och nationsbildning i Sydösteuropa" är rubriken på en föreläsningsserie vid Uppsala universitet under hösten 2009 och våren 2010. I en rad föreläsningar kommer olika aspekter av före detta Jugoslaviens kultur och historia att belysas. Fokus ligger på de lokala stats- och nationsbildningsprocesserna och deras påverkan på identitetsbildning, kultur och språk.
Från seminarieklass till akademi: Det är titeln på en ny bok med förskollärarutbildningen i Uppsala i fokus. Den berättar om starten som påbyggnad till flickskolan i privat regi, via statligt seminarium till akademisk universitetsutbildning. Den berättar också om en rad starkt engagerade kvinnor och om männens inträde i förskolans värld.
Årets pris för bästa examensarbete inom fastighetsrätt går till Linnéa Ahlborn, som i sitt examensarbete vid Uppsala universitet analyserat hyresvärdars ansvar för underhållskostnader i jämförelse med hyresgästers skadeståndsskylighet för onormalt slitage vid hyra av bostad.
På lördag den 26 september, får årets skytteanske pristagare, den amerikanske statsvetaren Philippe C. Schmitter, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshusets aula.
Forskning med koppling till polisverksamheten bedrivs på många olika håll vid Uppsala universitet - från historia till rättsvetenskap och forensisk vetenskap. I en ny seminarieserie som startar den 25 september presenteras polisforskningen enhet för enhet. Först ut är genusvetarna Anneli Häyrén och Denise Malmberg, som pratar om maskulinitet i blåljus och våld mot funktionshindrade kvinnor.
Institutionen för freds- och konflikt vid Uppsala universitet har ett FN-uppdrag att dra lärdomar från tre viktiga fredsavtal. De första resultaten diskuteras på en arbetskonferens måndagen den 21 september, FN:s internationella fredsdag.
Imamutbildning, betygens utformning, konkurrensen mellan gymnasieskolor och ungdomsarbetslöshet är några exempel på aktuella ämnen som tas upp på den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen vid Uppsala universitet den 1-2 oktober. I fokus står de historiska sammanhang som har format och fortsätter att forma utbildning, undervisning och fostran.
Nu är det klart att Uppsala universitet får ett av tre stora centra för arbetslivsforskning, som finansiering av forskningsrådet FAS, forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Forskarna kommer att få 5 miljoner kronor per år i 10 år, totalt 50 miljoner kronor, för att bland annat studera hur den svenska arbetsmarknaden och välfärdsmodellen påverkas av globaliseringen.
"Judarna i Sverige - en minoritets historia" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 22 september. Under sammanlagt fem föreläsningar belyses olika aspekter av de svenska judarnas historia och integration under drygt 200 år, till stor del utifrån ny forskning bedriven inom ett nationellt forskarnätverk med samma namn som föreläsningsserien.
Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.
Erfarenhet kan vara en högst subjektiv och osäker kunskapskälla. I själva verket är många av våra "erfarenheter" konstruerade av oss själva, baserade på vad vi vet men också på vad vi tror. Det här kan bidra till att förklara hur fördomar och felaktiga uppfattningar kan leva vidare både privat och yrkesmässigt, visar Ebba Elwin vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.
De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.
Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.
Välfärdsforskaren och nuvarande chefen för Institutet för framtidsstudier, Joakim Palme, tillträder som ny professor i statskunskap vid Uppsala universitet i augusti. De redan starka områdena välfärds- och arbetsmarknadsforskning får därmed ett viktigt nytillskott.
Efter 1991 minskade antalet aktiva konflikter i världen under 12 år i rad, men de senaste fem åren har antalet återigen ökat. Detta framgår av Uppsala konfliktdataprograms nya årliga översikt som nu publicerats i den internationell ansedda tidskriften Journal of Peace Research. Informationen täcker alla år sedan 1946.
Stereotypa uppfattningar om kön kan delvis förklara varför pojkar och flickor presterar olika bra i matematik och naturvetenskap i skolan. Det visar en studie som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Forskare i psykologi vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat fördomar hos nästan 300 000 människor i 34 länder.
Piratpartiet gjorde ett succéresultat i EU-valet nyligen och störst var intresset från unga som kan sägas tillhöra en "messengerkultur" bland IT-användarna. Nu har forskare tittat närmare på vad som kännetecknar denna grupp och konstaterar att deras mångfacetterade kommunikationsmönster utvecklas snarare än avtar med stigande ålder.