Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter.
Politik handlar lika mycket om att formulera problem som att lösa dem. Vad är exempelvis problemet med prostitution? I sin avhandling har Josefina Erikson vid Uppsala universitet använt frågan om den svenska sexköpslagen som exempel för att utforma en modell som förklarar dynamiken i politiska beslutsprocesser.
Många barn i Sverige har upplevt våld i sin familj, men de kan ha svårt att komma till tals om detta när det möter socialtjänsten i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Sociologen Gunilla Dahlkild Öhman visar i sin avhandling, som lades fram den 11 november, att det krävs en komplex läroprocess för att kunna börja tala med barn om pappas våld.
Den levda kroppen som grund för kunskap är temat på den affischutställning som arrangeras i samband med symposiet Bodies Knowing Bodies, som äger rum i Campus Engelska parken, Uppsala, med start från torsdag. Bland utställarna finns såväl forskare och arkitekter som dansare och dietister.
Är demokrati något som kan fungera på global nivå, eller passar det bara nationalstaten? Professor emeritus Leif Lewin menar att global demokrati är möjlig på sikt, men diskuterar under sin föreläsning den 10 november också andra förslag som kommit från statsvetarhåll.
Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.
”Vodkabältet” är en del av norra Europa med en särskild social och kulturell dynamik vad gäller droger. Den 26-27 oktober hålls en workshop vid Uppsala universitet om droger, droganvändning och drogbekämpning i Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.
E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.
I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.
Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.
Nationella prov i fysik, kemi och biologi har funnits sedan läsåret 2009/2010. Nu ska en grupp Uppsalaforskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på vilken betydelse proven haft för lärarnas undervisning. Snart får cirka 800 lärare i Mälardalen och Sverige en enkät som ingår i studien.
En höjning av ersättningsnivån ökar arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Det fungerar därmed inte som effektiv finanspolitik i syfte att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen. Den slutsatsen dras i en ny studie från UCLS (Uppsala Center for Labor Studies) vid Uppsala universitet.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat sedan förra året. Svenska folket har överlag stabila toleranta attityder till mångfald men umgås i regel inte särskilt mycket med utomeuropeiska invandrare. Det visar 2011 års mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Under 2010 minskade antalet konflikter runt om i världen markant. Därmed förstärktes en utveckling som observerats redan 2009. Den uppåtgående trenden i antalet aktiva konflikter som setts sedan början av 2000-talet kan nu vara bruten. Detta framgår av forskningsprogrammet Uppsala konfliktdataprograms (UCDP) nya årliga översikt som just publicerats i tidskriften Journal of Peace Research.
Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien.
Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer.
I takt med att mer makt flyttas från riksdagen till regeringen framstår alltmer kontrollen av regeringen som riksdagens huvuduppgift. Det är då viktigt att regelverket är utformat på ett sätt som skapar tydlighet och systematik i kontrollen. I sin avhandling visar juristen Patrik Bremdal hur små justeringar i det nuvarande regelverket kan skapa en mer systematisk och lättillgänglig kontrollmakt.
I september 2001 utbröt våldsamma sammanstötningar mellan etniska och religiösa grupper i den nigerianska staden Jos. Staden delades upp och våldet pågår fortfarande. I sin avhandling analyserar antropologen Ulrika Andersson Trovalla de processer som formade staden och dess invånare efter 2001. I centrum för analysen står en grupp utövare av traditionell medicin.
Kubas sexualpolitik har under de senaste åren gjort en veritabel u-sväng och gör nu upp med det historiska arvet av institutionaliserad homofobi. I sin avhandling Heterosexual Havana som nyligen lades fram vid Uppsala universitet visar kulturantropologen Silje Lundgren hur omförhandlingar av ideal kring genus och sexualitet har blivit politiskt sprängstoff i Kuba.
Ett äktenskap är inte bara ett viktigt band mellan två personer. Det är också mycket viktigt för staten eftersom det får stå som modell för hur man utformar regleringar av intima relationer. Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet, har i sin avhandling följt äktenskapet i statliga utredningar under hundra år. Hon menar att äktenskapet som ideal är svårt att göra sig av med.