Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
När arbetet på gummiplantageodlingarna i nordvästra Laos intensifieras ersätts vissa arbetsuppgifter, som män och kvinnor tidigare utförde tillsammans, av avlönade män. Anna-Klara Lindeborg visar i sin avhandling i kulturgeografi hur den expanderande gummiodlingen i HatNyao förändrar vardagslivet för dem som bor i området och relationen mellan män och kvinnor.
Hans Joas vid universitetet i Freiburg, Tyskland, och Michael Power, professor vid London School of Economics, har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Glasögon som registrerar barns ögonrörelser i detalj när de rör sig, bekväma hjälmar för små bebisar som mäter hjärnaktivitet. Det är några exempel på teknik som används inom dagens forskning om barns utveckling. Nu samlas forskare och teknikföretag i Uppsala för att utbyta idéer kring den senaste forskningen.
På lördag den 29 september, får årets Skytteanska pristagare, Carole Pateman, vid University of California, Los Angeles (UCLA), ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.
I hård konkurrens utsågs Uppsala universitet i april 2011 till världens sjunde Rotary Peace Center. Den 18 september är det dags för invigning av ”Rotary Center for International Studies in Peace and Conflict Resolution” och de första studenterna är på plats.
Förra året ökade antalet konflikter i världen markant. Det har forskare vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon utgår i sin rapport om medling i internationella konflikter som presenteras för generalförsamlingen idag från uppgifterna från UCDP.
Rädslan för hämnd hindrar den avväpning av före detta stridande som är nödvändig efter inbördeskrig. Det visar en ny avhandling av Joakim Kreutz vid Uppsala universitets institution för freds- och konfliktforskning som har studerat 384 olika slut på inbördeskrig sedan andra världskriget.
Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.
Kina har under de senaste åren på område efter område intagit en position som världens näst mäktigaste nation efter USA. Hur ser Kinas långsiktiga mål ut, och går vi mot slutet av den amerikanska eran? Den 25-26 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera relationerna mellan de två länderna.
I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.
Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.
Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.
Vad har amerikanska medier haft för inflytande i Sverige i ett historiskt perspektiv? Professor Jonas Björk är expert på amerikanska medier och har studerat hur t ex film och tv-program från USA kommit till Sverige genom historien. Den 19 april håller han årets Fulbrightföreläsning vid Uppsala universitet.
Unga män i gymnasieskolan vill gärna uppnå bra studieresultat – men verka som om de inte ansträngt sig. Det har Anne-Sofie Nyström sett när hon i en avhandling undersökt gymnasieelevers förhållningssätt till skolarbete. Hon har ställt frågan hur det kommer sig att pojkar och unga män överlag har lägre utbildningsresultat än flickor och unga kvinnor.