Regeringens vitbok om övergrepp mot Sveriges romer väntas senare i vår. Den bör kompletteras med en oberoende sanningskommission som kan ge romer och resande upprättelse och återställa förtroendet efter höstens registerskandal. Det menar det nordiska forskarnätverket Romers och resandes historia i Norden (RORHIN), som har sin bas vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.
I en enkätundersökning, som genomförs i samtliga medlemsländer i EU, ska befolkningens kunskap om och inställning till övervakning i brottsförebyggande syfte undersökas. Uppsala universitet är ett av de lärosäten som ingår i forskningsprojektet som finansieras av EU:s 7:e ramprogram.
Är uppkäftighet en del av forskarrollen? Är det rent av en dygd och är vårt universitetsklimat gynnsamt för kritiska och samhällsengagerade forskare och universitetslärare? Dessa och angränsande frågor lyfts i lördagens symposium vid Uppsala universitet som hålls till 250-årsminnet av upplysningsfilosofen Peter Forsskål.
Religiösa aktörer finns med som aktiva deltagare på de stora tidningarnas debattsidor – men de spelar på mediernas villkor och förutsättningarna är olika beroende på vilken religiös grupp de representerar. Det visar religionssociologen Marta Axner i sin avhandling där debattartiklar av religiösa aktörer i några stora svenska dagstidningar studerats.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
På lördag den 28 september, får årets Skytteanske pristagare, Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
De fackliga tilläggsförsäkringarna, som blivit allt vanligare sedan a-kassans tak sänktes 2007, leder till sänkning av den allmänna a-kassan. Detta drabbar de som står utanför. Detta framgår av nationalekonomen Jonas Kolsrud avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 18 september.
Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.
Den 2 september deltar FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan i ett offentligt seminarium vid Uppsala universitet tillsammans med FN:s nuvarande vice generalsekreterare Jan Eliasson. De två kommer att samtala om FN:s roll med utgångspunkt i egna erfarenheter och dagens utmaningar.
Förra året minskade antalet konflikter i världen markant, samtidigt som antalet dödsoffer i dessa konflikter ökade dramatiskt, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. Resultatet har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Peace Research och presenterades idag vid ett seminarium i Almedalen.
Händelser som bombdåden vid Boston maraton verkar bekräfta människors misstankar om att invandrare från krigsdrabbade länder hyser ett inneboende hat på grund av traumatiska upplevelser och uppbrott. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Jonathan Hall att personer som upplevt krig och sedan bosatt sig någon annanstans ofta har mer återhållsamma attityder än de som stannat i hemlandet.
Förra året stod Azerbajdzjan i det mediala ljuset med anledning av melodifestivalen, men hur ser utvecklingen ut idag? Sedan början av detta år ökar antalet protester i landet och en yngre generation demokratiska aktivister växer fram. Under ett panelsamtal den 21 maj diskuteras Azerbajdzjans situation och fortsatta utveckling.
Mellan den 20 och 22 maj möts 160 forskare från stora delar av världen vid Uppsala universitet för att diskutera sociala, politiska – och framför allt – religiösa förändringar som äger rum runt om i världen.
Att synas och skapa igenkänning och på så vis förbättra sitt anseende står i centrum när svenska myndigheter planerar sitt kommunikationsarbete. I vissa fall beskrivs synlighet som nödvändigt för att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter men synlighet har även kommit att bli ett mål i sig självt. Det visar en ny forskningsrapport.
När svenska kronan i början av 1500-talet avlönade och belönade familjer i statlig tjänst hade både kvinnor och män möjlighet att förhandla med kronan. Det visar historikern Cristina Prytz i en ny avhandling. Hennes undersökning visar också kvinnor efter reduktionen fick mindre inflytande inom detta område eftersom kronan inte längre talade till hushållen på samma sätt som tidigare.
På senare år har endast ett fåtal nya uppgifter rörande den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs öde framkommit ur f.d. sovjetiska arkiv. På torsdag den 9 maj samlas därför internationell expertis till ett seminarium i syfte att diskutera de alltjämt obesvarade frågorna kring hans öde.
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
Öppnandet av forna Sovjetunionens många arkiv i Ryssland och grannländerna har haft stor betydelse för historieforskningen. Inte minst för bilden av politiken under kalla kriget, de sovjetiska lägren Gulag och svälten under andra världskriget. Den 10-11 maj samlas de främsta inom arkivforskningen på en konferens vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier.
I februari avslöjades att 20 gruvarbetare på LKAB maskat i flera år genom att låta en person stämpla in för de andra som stannat hemma. Hur kan sådan massiv maskning alls vara möjlig? I sin nya avhandling har sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt annat än att jobba.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.