Gå direkt till innehåll

Ämnen: Teknologi, allmänt

  • Gränsöverskridande forskning om nervsystemet i Uppsala

    Demens eller kronisk smärta är sjukdomstillstånd som ökar i samhället vilket ökar behovet av bättre diagnostik och behandling. Inom ramen för Uppsala Berzelii centrum som funnits sedan 2007 har både den kliniska och grundläggande forskningen på området tagit ett rejält språng framåt. Den 8 juni arrangeras ett öppet seminarium om forskningsläge och framtid.

  • Viktiga tröskelbegrepp hjälper datastudenter

    Genom att fokusera mer på hur studenter upplever viktiga begrepp kan datavetenskapliga universitetsutbildningar förbereda studenterna bättre för arbetslivet. Dessa begrepp är nödvändiga för att studenterna ska utveckla en djupförståelse för programmeringen. Det har Jonas Boustedt visat i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet 4 juni.

  • Datorsystemen motsvarar sällan användarnas behov

    Dåliga datorsystem med låg användbarhet är ett arbetsmiljöproblem i dagens Sverige. Användarnas behov är sällan något man tar hänsyn till när nya IT-system utvecklas. Trots att många ser problemet prioriteras det inte i organisationerna, visar en ny avhandling av Åsa Cajander som disputerade vid Uppsala universitet den 26 maj.

  • Effektivare reglersystem för industri och miljö

    Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.

  • Observation av atomvibrationer öppnar nya världar

    Nya rön visar nu att atomernas vibrationer kan observeras i mjukröntgenspridning – något som lyfter metoden till en ny nivå och öppnar för tillämpning på områden också utanför fysiken. Detta demonstreras i en artikel som publicerades i Physical Review Letters denna vecka och är ett resultat av den senaste utvecklingen av nya ljuskällor och mätinstrument.

  • Med NQR-teknik kan även landminor av plast hittas

    Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.

  • Rekordstor regionfinal i Teknikåttan

    I år är antalet klasser som medverkar i regionfinalen i Teknikåttan rekordstort. Hela 15 klasser från skolor i regionen kommer till Polacksbacken i Uppsala den 22 april för att göra upp om vilken klass som får gå vidare till riksfinalen i Gävle i maj. Temat för årets tävling är vatten.

  • Nya resultat viktiga för säker fusionsforskning

    Efter den kalla vintern med avställda kärnkraftsreaktorer och överuttag av vattenkraft står energifrågorna åter i fokus. I tre nya doktorsavhandlingar från Uppsala universitet ligger tonvikten på en revolutionär metod för energiskapande - fusion. Forskningen är en bit i det stora pussel som förhoppningsvis ska leda till att man i framtiden kan utnyttja fusion i elproduktionen.

  • Frön från Moringaträdet kan rena vatten

    Rent vatten är livsviktigt för människan och behovet av alternativa, billiga reningsmetoder är stort i många länder. I samarbete med University of Botswana publicerar forskare från Uppsala universitet nu en studie som visar hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan rena vatten. Studien publiceras i tidskriften Langmuir utgiven av American Chemical Society.

  • Den ryska gasen kommer inte täcka EU:s efterfrågan

    Idag finns en livlig debatt i EU om de politiska konsekvenserna av beroendet av rysk gas. En fråga som borde lyftas fram är huruvida det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU. Det menar fysikern Bengt Söderbergh som i sin avhandling utvärderat framtida nivåer för norsk och rysk gasexport. Avhandlingen försvaras den 19 februari vid Uppsala universitet.

  • Statligt beslut taget för kommersiell vågkraft

    Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.

  • Tre Uppsalafysiker söker oupptäckt partikel på CERN

    Under januari och februari disputerar tre forskarstuderande inom partikelfysik vid Uppsala universitet. Samtliga avhandlingar är kopplade till forskningscentret CERN:s partikelaccelerator LHC och berör olika aspekter av en hittills oupptäckt partikel, den laddade Higgsbosonen, vars upptäckt skulle vara ett klart bevis för fysik bortom partikelfysikens standardmodell.

  • Unika bilder ger ny kunskap om vårt solsystem

    På väg till en komet passerade rymdsonden Rosetta asteroiden Steins. Med hjälp av en högteknologisk kamera ombord har Steins som den sjätte asteroiden någonsin nu kunnat undersökas noga. Två Uppsalaforskare, Hans Rickman och Björn Davidsson, finns med i forskargruppen som nu publicerar sina resultat i tidsskriften Science.

  • Uppsala universitet i satsning på Europas energiexcellens

    Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.

  • Smart användning av avfall för miljövänlig kemi

    Restprodukter från jordbruks- och skogsrestprodukter kan innehålla värdefulla kemiska föreningar som inte utnyttjas. Detta vill forskaren Charlotta Turner och hennes kolleger ändra på. Nu har de fått ett anslag på 19.5 miljoner kronor av regeringens strategiska forskningsanslag via Formas för att under de kommande fyra åren ta fram processer för detta.

  • Hållbar energi årets tema på Materialdagen

    Hur kan dagens batterimaterial förbättras? Vilka krav ställs på stålet i olika bränslecellssystem? På Materialdagen den 4 november träffas materialforskare från Uppsala universitet och representanter för industrin för att diskutera frågeställningar och behov hos företag inom energimaterial, och hur forskningen kan hjälpa till att skapa bättre material för hållbar energi.

  • Anslag sätter fart på studier av energimaterial

    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 20 miljoner kronor för uppbyggnaden av ett nytt strålrör på MAX-lab. Projektet innebär unika förutsättningar att förstå viktiga processer som katalys och korrosion, biokemiska processer samt funktionen hos batterier, bränsleceller och solceller.

  • Konferens och paneldebatt om framtidens energi

    Denna vecka arrangerar Uppsala universitet en energikonferens, som kompletterar EU-toppmötet om energi i Stockholm i morgon den 20 oktober. Uppsalakonferensen, som handlar om forskningsläget och viktiga samhällsfaktorer, avslutas med en paneldebatt öppen för allmänheten.

  • Nyinstiftat pris till Kai Siegbahns minne delas ut i Uppsala

    Dr Eli Rotenberg, framstående forskare inom elektronspektroskopi, blir den första mottagaren av ett helt nyinstiftat pris till Uppsala universitets senaste Nobelpristagare Kai Siegbahns minne. Ceremonin äger rum den 2 oktober.

  • Känsligt instrument kan avslöja biologisk krigföring

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.

Visa mer