De senaste tio årens utveckling inom forskningen har bland annat handlat om att allt större mängder data måste kunna hanteras och analyseras. När nu Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar och storskalig lagring, UPPMAX, firar tio år, är området hetare än någonsin.
Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.
I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.
Renare motorer och ökade krav på prestanda och livslängd kan öka slitaget på ventilerna. Civilingenjören Peter Forsberg har utvecklat en testutrustning för avgasventiler i lastbilar och visar hur nötning sker under olika förhållanden. Den 20 september lägger fram sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet.
Pascal van Hentenryck, känd IT-forskare, menar att IT-teknologin revolutionerat våra möjligheter att hantera olika samhällskriser och fatta bättre beslut. Den 18 september är han i Sverige och håller då en öppen föreläsning i universitetsaulan där han ger intressanta exempel från verkligheten.
I över 100 år har det bedömts vara omöjligt att syntetisera men nu har forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet av en slump lyckats framställa ett nanomaterial av icke-kristallint magnesiumkarbonat. Upptäckten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLOS ONE.
Ett alternativt och nytt koncept inom elektronik är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen för att hantera information. I en ny artikel i tidskriften Nature Materials föreslår forskare från Uppsala universitet en tillämpning inom ”valleytronics” som i framtiden skulle kunna ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.
För drygt ett år sedan togs första spadtaget för Freialaboratoriet, som bland annat ska bli testanläggning för världens mest högintensiva protonaccelerator ESS, som planeras utanför Lund. Den 18 juni är det dags för invigning.
Det kommer att bli lättare för forskare vid Uppsala universitet att vidareutveckla och sprida sina innovationer i Kina. Universitetet har just ingått ett samarbetsavtal med Peking University som innebär att Uppsalaforskare bland annat får tillgång till ett nytt internationellt innovationscentrum och värdefull kunskap om den kinesiska marknaden.
Vilket material ska man satsa på för framtidens teknologi? Organiska molekyler med sina utmärkta magnetiska egenskaper, eller kanske grafen som kan ge mångdubbelt snabbare transistorer? Forskare från Uppsala och Berlin visar nu i den ansedda tidskriften Advanced Materials att bägge material kan kombineras för att skapa det bästa av två världar.
Att IT-systemen i vården har stora användarbarhetsbrister är känt sedan länge. Frågan är hur problemen ska lösas. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenterar Rebecka Janols principer för hur användning och acceptans av IT-system i vården kan förbättras. Hennes forskning visar att användbarhetsbrister finns men att detta bara förklarar en del av problematiken.
Idag offentliggjorde Ångström Academy vid Uppsala universitet vilka som får årets innovationsstipendier för doktorander och examensarbetare som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential. I år heter stipendiaterna Sara Frykstrand, Maria Pettersson, Sandra Feldt, Frida Riddar och Hauke Carstensen.
Nu kan Uppsalaforskare avslöja mekanismen bakom curlingstenens rörelse. I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Wear beskriver forskarna, som vanligen studerar nötning och friktion med industriella tillämpningar, stenens rörelser i detalj.
Genom att använda sig av avancerad vetenskap har den italienske kemiprofessorn Piero Baglioni hittat sätt att rengöra och bevara konstverk som tidigare varit mycket svåra att hantera. Den 13 maj besöker han Uppsala universitet där han kommer att hålla en öppen föreläsning om kolloider, nanopartiklar och vårt kulturarv.
Att ozon är skadligt att andas in är känt. För snart tre år sedan kunde ett svensk-brittiskt forskarteam visa vilka molekyler i det skyddande lagret av lungans insida som påverkas av ozon. Nu har de med hjälp av neutronexperiment avslöjat mer i detalj vad som händer.
Hur den livsviktiga proteinsyntesen i cellerna går till är en fråga som engagerar många forskargrupper runt om i världen. Små defekter kan nämligen få stora biologiska konsekvenser. Med hjälp av datorsimuleringar har nu Uppsalaforskare lyckats fånga molekylernas rörelser under själva avläsningen av den genetiska koden. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Communications.
Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.
En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB.
En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB. Media hälsas välkomna till invigning och demonstration den 11 april.
För drygt ett år sedan började en forskargrupp att arbeta med en viktig del till en finsk uppfinning – ett elektriskt solvindssegel för färd mellan planeter. Nu finns en prototyp som testats och visat sig fungera framgångsrikt.