Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Mödrars förhållande till risker undersökt i ny avhandling

    Hur bär vi oss åt för att leva med alla de risker vi ständigt konfronteras med i det moderna samhället? I en ny avhandling från Uppsala universitet har sociologen Erik Löfmarck studerat hur välutbildade småbarnsmödrar i Stockholm och Warszawa förhåller sig till risker förknippade med barn och mat.

  • Ny avhandling om läkare med utländsk utbildning

    Antalet läkare med utländsk utbildning ökar stadigt i Sverige. I en ny avhandling från Uppsala universitet riktas ljuset mot läkarnas egna berättelser om att komma till Sverige, de villkor de möter och hur de själva skapar sig tillhörigheter och en plats inom den svenska läkarkåren.

  • Uppsala Health Summit engagerar – toppmötet inleds nästa vecka

    Vi lever allt längre och andelen äldre väntas öka radikalt de närmaste årtiondena i stora delar av världen. Fram till 2050 väntas vårdkostnaderna i Sverige öka med totalt 30 procent, och för äldreomsorgen med hela 70 procent. Nästa veckas toppmöte om hälsosamt åldrande har lockat flera högt uppsatta politiker, opinionsbildare och experter från vård, akademi och företag till Uppsala.

  • Framsteg inom protonstrålning av barn ämne för nordiskt symposium

    Vilka cancersjuka barn ska behandlas med protonstrålning, hur ska narkosen anpassas och är vården redo att stötta barn som får neuropsykologiska problem efter behandlingen? Det är några frågor som diskuteras när experter möts i Uppsala 2-3 juni. Det är första gången ett nordiskt symposium arrangeras på detta tema.

  • Ny avhandling om att klassresa i Sverige

    Vad innebär det att klassresa i Sverige idag? Och vad det är som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället.

  • Innovation inom hett IT-område leds från Uppsala

    Nästan alla saker i vår omgivning kan idag förses med en sensor och ett chip och kopplas till Internet. Möjliga tillämpningar finns inom en rad områden. Uppsala universitet har i hård konkurrens fått möjligheten för att driva på utvecklingen inom detta område genom Vinnovas strategiska innovationsprogram.

  • Urtida djur byggde ”sandslott”

    En kinesisk-svensk forskargrupp har hittat unikt välbevarade fossil av 520 miljoner år gamla tublevande lofoforatdjur som byggde sitt skyddande ytterhölje av sandkorn. Fynden som kommer från södra Kina är viktiga eftersom de antyder att utvecklingen av hårddelar kan ha gått via mjuka ytterskal som likt ett sandslott byggdes av sandkorn.

  • Fem Ångströmdoktorander belönas för innovationer

    Idag offentliggjorde Ångström Academy vid Uppsala universitet vilka som är årets innovationsstipendiater. Stipendiet delas ut till doktorander som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential.

  • Nästan bortglömd metod ger bättre resultat vid utvärdering av kombinationsbehandlingar mot cancer

    När kombinationsbehandlingar mot cancer utvärderas används olika mått på synergi, med målet att hitta de kombinationer som är särskilt giftiga för cancerceller. En ny studie från Uppsala universitet visar att den här metoden kan leda fel, och att resultaten blir bättre om man använder sig av måttet terapeutisk synergi. Studien har publicerats online i Molecular Cancer Therapeutics.

  • Flera faktorer bakom sämre livskvalitet efter bröstcancer

    En ny avhandling från Uppsala universitet bekräftar att behandlingsformer och omständigheter som ålder och social situation har betydelse när det gäller kvinnors livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Vissa grupper har ihållande besvär efter avslutad behandling, och en större andel av de kvinnor som haft bröstcancer är sjukskrivna tre år senare jämfört med de som inte drabbats av sjukdomen.

  • Pressinbjudan: Toppmötet Uppsala Health Summit söker smarta lösningar för ett åldrande samhälle

    Den 3-4 juni är det dags: Uppsala universitet och sju andra svenska aktörer har bjudit in politiker, opinionsbildare och experter från vård, akademi och företag till en förutsättningslös och öppen dialog om vägen framåt i ett åldrande samhälle. Målet med Uppsala Health Summit är att gå från kunskap till handling. Mötet samlar en rad tunga personer till rundabords-samtal inom hälsoområdet.

  • Klimatets effekter på sjöar - från Amazonas till Bergslagen

    Sedimenten på bottnarna i världens sjöar ackumulerar stora mängder organiskt material. En del av det lagras under mycket lång tid. Annat bryts ner till koldioxid och metan, som lämnar vattnet och går upp i atmosfären. I en studie som publiceras i Nature Climate Change visar en grupp svenska och brasilianska forskare hur dessa processer påverkas av temperaturen i tropiska och tempererade områden.

  • Dinosaurier och fåglar krympte för att fortsätta utvecklas

    I en ny studie har forskare ”vägt” hundratals olika dinosaurier. Forskarna tror att den grupp som så småningom utvecklades till fåglar minskade sin kroppsvolym för att kontinuerligt kunna dra nytta av nya ekologiska nischer genom sin evolution och bli till de framgångsrika arter de är idag.

  • Stenålderns jägare/samlare assimilerades av samtidens jordbrukare

    Nya forskningsresultat från ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia. Analyser av genomet hos kvarlevor från elva Skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare/samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna.

  • 2014 års skytteanske pristagare utsedd

    Professor David Collier vid University of California, Berkeley, är 2014 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för ” sitt bidrag till statsvetenskaplig begreppsutveckling och utvecklandet av metoder för kvalitativ analys”. Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.

  • Svårt att nå upp till WHOs nya riktlinjer om diagnostiska tester före malariabehandling

    Världshälsoorganisationen uppmanar i sina nya riktlinjer till allmän testning av alla misstänkta malariafall före behandling. Den nya policyn visar sig dock vara näst intill omöjlig att uppnå utan stora förändringar i de diagnosticeringsmetoder som används där malaria är vanligt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Visa mer