Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.
Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats F.D. Christian Benedict, institutionen för neurovetenskap, och F.D. Steffi Burchardt, institutionen för geovetenskaper.
Uppsala universitet är en av grundarna till en ny arbetsgrupp med målet att skapa långsiktigt hållbar utveckling av programvara för vetenskapliga applikationer. Arbetsgruppen är ett globalt samarbete mellan industri och akademi och bygger på öppen källkod (open source) och ligger inom Eclipse Foundation som är en ideell förening med över 200 medlemmar.
En forskargrupp från Uppsala universitet har publicerat en ny modell för att förklara hur en vulkan kan ha två vitt skilda typer av magma (mörk basalt och ljus ryolit), baserat på fältobservationer och kemiska analyser från en vulkan på Irland. Fenomenet är viktigt att förstå, eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott.
Kråkor med avvikande färg på fjäderdräkten väljer partner som ser likadana ut. I en storskalig genomstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science idag visar forskare från Uppsala universitet att detta beteende möjligtvis kan vara inprogrammerat i fåglarnas gener. Forskarnas upptäckt skulle kunna avslöja en av de evolutionära vägar som leder till att nya arter bildas.
Vilka miljöfrågor är mest brännande och vilka samarbeten krävs för att utveckla en helhetssyn på Östersjön? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras under Östersjöveckan, ett nytt initiativ från Uppsala universitet och Forum Östersjön. Parallellt med Almedalsveckan hålls en rad aktuella och angelägna seminarier och diskussioner i Almedalsbiblioteket, Visby.
I listan nedan finns forskare från ämnen som ofta blir aktuella under sommaren, liksom tips på experter som kan kommentera höstens val. Observera att även forskarna på denna lista är lediga under delar av sommaren. Vissa finns tillgängliga även under sin ledighet medan andra inte gör det. Prova gärna att skicka ett mail om du inte får kontakt via telefon.
Förra året var 33 konflikter aktiva, vilket är en ökning med en sedan 2012. Det visar nypublicerade data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Siffran har varit stabil det senaste decenniet. Antalet stridsrelaterade dödsoffer har dock ökat under de senaste åren och två av fem stridsrelaterade dödsoffer 2012 dog i Syrien.
Personer som bär på genen FTO löper större risk än andra att drabbas av fetma. Forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet har nu identifierat några av de mekanismer som gör att bärare av genen går upp i vikt. En ny studie visar att en vanlig variant av FTO påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar hunger och mättnad.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har fysioterapeuten Sara Holm studerat barn och ungdomar som har sökt fysioterapi inom primärvården för smärta i muskler och leder. Resultaten visade att dessa barn och ungdomar upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet än smärtfria jämnåriga men också att flickor och pojkar hanterade sin smärta på olika sätt.
Hur bär vi oss åt för att leva med alla de risker vi ständigt konfronteras med i det moderna samhället? I en ny avhandling från Uppsala universitet har sociologen Erik Löfmarck studerat hur välutbildade småbarnsmödrar i Stockholm och Warszawa förhåller sig till risker förknippade med barn och mat.
Antalet läkare med utländsk utbildning ökar stadigt i Sverige. I en ny avhandling från Uppsala universitet riktas ljuset mot läkarnas egna berättelser om att komma till Sverige, de villkor de möter och hur de själva skapar sig tillhörigheter och en plats inom den svenska läkarkåren.
Vi lever allt längre och andelen äldre väntas öka radikalt de närmaste årtiondena i stora delar av världen. Fram till 2050 väntas vårdkostnaderna i Sverige öka med totalt 30 procent, och för äldreomsorgen med hela 70 procent. Nästa veckas toppmöte om hälsosamt åldrande har lockat flera högt uppsatta politiker, opinionsbildare och experter från vård, akademi och företag till Uppsala.
Vilka cancersjuka barn ska behandlas med protonstrålning, hur ska narkosen anpassas och är vården redo att stötta barn som får neuropsykologiska problem efter behandlingen? Det är några frågor som diskuteras när experter möts i Uppsala 2-3 juni. Det är första gången ett nordiskt symposium arrangeras på detta tema.
I en aktuell avhandling från Uppsala universitet har Mikael Andersson studerat mätmetoder för att identifiera hur personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) påverkas av sin sjukdom.
Vad innebär det att klassresa i Sverige idag? Och vad det är som gör den uppåtgående klassresan till en samhällelig favorithistoria? Det är teman i Lena Sohls doktorsavhandling om kvinnors uppåtgående klassresor i det svenska välfärdssamhället.
Uppsala universitets symfoniorkester Kungliga Akademiska kapellet framför soundtracket till Disneys Fantasia och Berlioz’ Symphonie fantastique den 31 maj i Universitetsaulan och 1 juni i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm.
Nästan alla saker i vår omgivning kan idag förses med en sensor och ett chip och kopplas till Internet. Möjliga tillämpningar finns inom en rad områden. Uppsala universitet har i hård konkurrens fått möjligheten för att driva på utvecklingen inom detta område genom Vinnovas strategiska innovationsprogram.