Uråldrig uppkomst av färgseende
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I Ukraina har befolkningen minskat i mycket högre grad än i Ryssland. Sociologen Katharina Wesolowski har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnors reproduktiva beteende och visar bland annat att en förändrad familjepolitik skulle kunna öka födelsetalen i länder med låga födelsetal. Den 17 april lägger hon fram sin avhandling som ger viktig kunskap i ämnet även för andra länder.
Läsbarhet i surfplattans tidevarv och hur internet kan hjälpa äldre att förebygga fallolyckor är exempel på samverkansprojekt som fått stöd av UU Innovation under det gångna året. Om universitetets innovationsstöd och forskarnas ökade intresse av kommersialiserings- och samverkansstöd kan du nu läsa om i UU Innovations och UU Holdings gemensamma årsberättelse för 2014.
Måndagen den 23 mars invigs Zennströms gästprofessur och den nya Uppsala-satsningen på klimatledarskap med en föreläsning av Doreen Stabinsky, professor i global miljöpolitik och Uppsala universitets första gästprofessor i klimatledarskap.
Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.
Vilken roll spelar ditt genetiska arv för din hälsa? Hur kan man reparera en kropp med konstgjorda material? Och vilka är likheterna mellan människor och robotar? Svar ges på årets upplaga av vetenskapsfestivalen SciFest på Fyrishov i Uppsala. Temat den 19-21 mars är livet och den senaste teknologin med fokus på livsvetenskaper, materialforskning och ljusbaserad teknologi.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Sara Sohlberg studerat genomblödningen i moderkakan under pågående graviditet. Resultaten visar att undersökningar med hjälp av MR-teknik har potential att bidra med viktig information vid bedömning av kvinnor med misstänkt dåligt fungerande moderkaka och tillväxthämmade foster.
Under de senaste årtiondena har kejsarsnittsfrekvensen ökat kraftigt över hela världen. Helena Litorp har undersökt situationen i Tanzania och visar i sin avhandling att det inte endast var andelen kejsarsnitt som ökat, utan även mödradödligheten. En rad kliniska rekommendationer ges för bättre vårdkvalitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har läkaren och doktoranden Aivar Päären undersökt om gymnasieungdomar med bipolära sjukdomar utvecklar sjukdomen även som vuxna. Hans resultat visar att de flesta drabbade barn och ungdomar inte utvecklar bipolär sjukdom som vuxna men att många får andra hälsoproblem som depression, ångest och kroppslig sjukdom.
Globaliseringen och dess effekter har gett religionen ny politisk aktualitet. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitets Centrum för forskning om Religion och Samhälle.
Fyra Gustaf Adolfsmedaljer i guld och två i silver har tilldelats medarbetare vid Uppsala universitet.
En forskargrupp från Uppsala universitet har sedan tidigare visat att frön från trädet Moringa oleifera på ett effektivt sätt kan användas för att rena vatten. Nu presenterar forskarna nya resultat som visar att fröna också kan användas för att separera olika material. Resultaten publiceras i Journal of Colloid and Interface Science.
Årets Celsius-Linnéföreläsare är professor Dan McKenzie från Cambridge University, Storbritannien och professor Jennifer A. Doudna från University of California, USA. Den 26 februari berättar de om jordskorpans rörelser och vår förmåga att förstå var och när jordbävningar kommer att inträffa, respektive om en endast ett par år gammal ”genetisk sax” baserad på bakteriers immunsystem.
Skiljetecken hjälper oss att se gränser och samband i en text. I en roman kan de dessutom hjälpa skribenter och läsare att bland annat skilja mellan olika röster och att imitera tonfall. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Alva Dahl undersökt interpunktionen i tre samtida romaner.
Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.
Darwinfinkarna förekommer på Galapagos och Cocos Island och utgör en unik modell för studier av artbildning och evolutionär anpassning. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton University har nu väsentligt ökat vår kunskap om Darwinfinkarnas evolution och bland annat upptäckt en specifik gen som har starkt bidragit till variation i näbbens form bland dessa fåglar.
Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.
Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.
Personer som åker Vasaloppet löper en 30 procent lägre risk än andra att drabbas av vanliga cancersjukdomar som är kopplade till hälsa och livsstil. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet i samarbete med kollegor i Mora och Falun som publiceras i European Journal of Cancer. Dock visar studien också att risken för hudcancer är högre hos Vasaloppsåkare.
Två nya avhandlingar från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har undersökt spädbarns förmåga att förutse vad andra tänker göra. Avhandlingarna visar att vi människor använder oss av vårt motoriska system när vi förutser hur andra ska agera men också att förmågan samtidigt är känslig för den miljö vi lever i och på så sätt eventuellt väldigt flexibel.