Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • ​Cancersjuka barn vill veta mer om sin sjukdom

    Cancersjuka barn vill ha ärlig information om sin sjukdom. Om de får det, mår både barnet, syskon och föräldrar bättre under sjukdomstiden. Och det är ofta barnen som tar initiativ till att prata om döden och om sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • En tredjedel av cancerdrabbade tonåringar rapporterar ångest 10 år senare

    Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.

  • IT-verktyg kan ge bättre forskning genom synligare arbetsflöde

    I somras kom en uppmärksammad studie som visade att mindre än hälften av hundra psykologiska studier gick att upprepa. I en annan studie, publicerad strax innan, har svenska forskare visat hur man med en gemensam och tydlig modell som beskriver arbetsflödet kan komma till rätt med problematiken.

  • Expertlista: Flyktingar, migration och angränsande ämnen

    Nedan följer en lista med exempel på forskare vid Uppsala universitet som inom sina respektive forskningsområden studerat frågor som kan koppas till människor på flykt, migration, ojämlikhet eller någon av de väpnade konflikter som pågår i världen just nu.

  • Svenska arkeologer upptäcker hundratals etruskiska gravar

    Arkeologen Fredrik Tobin vid Uppsala universitet har lett arbetet med att dokumentera flera hundra tidigare okända etruskiska gravar i San Giovenale, Italien. Nu presenterar han de viktigaste fynden i sin doktorsavhandling.

  • Niklas Zennström tilldelas utmärkelsen Årets alumn

    ​Utmärkelsen Årets alumn 2015 vid Uppsala universitet tilldelas IT-entreprenören Niklas Zennström, idag vd för investmentbolaget Atomico. Han får utmärkelsen för sitt engagemang för klimat och entreprenörskap.

  • Grönlandskarta underlättar klimatforskning

    För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur Grönlands inlandsis smälter och rör sig och som i sin tur har en påverkan på den stigande havsnivån som en följd av klimatförändringarna.

  • Sara Danius får årets Disapris

    Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor vid Stockholms universitet, får året Disapris. Priset delas traditionsenligt ut kl 19.30, i Studentbokhandelns lokal under Kulturnatten i Uppsala, av Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

  • Analys av förhistoriskt DNA länkar tidiga iberiska bönder till basker

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare.

  • PhenoMeNal: En port mot individanpassad medicin

    Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.

  • Ny biobank värdefull resurs för forskning om hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.

  • Livets träd är en buske

    Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.

  • Nya kandidatgener för IgA-brist funna med hjälp av hundar

    IgA-brist är en av de vanligaste genetiska immunbristsjukdomarna hos människor och är definierat som en brist eller total avsaknad av antikroppen IgA. I en ny studie från Uppsala universitet och KI har forskare genomfört den första komparativa genetikstudien på IgA-brist genom att använda hunden som modell. Nya kandidatgener identifierades och resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.

  • Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

    I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).

  • Förkortad sömn kan försämra förmågan att minnas under stress

    När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

  • Personer med social fobi har för mycket serotonin – inte för lite

    Utifrån tidigare studier har forskare trott att personer med social fobi har för låga mängder av signalämnet serotonin. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att det förhåller sig precis tvärt om. Personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. Ju mer serotonin, som tillverkas, desto räddare är patienterna i sociala situationer.

  • Ny ledtråd till hur cancer orsakar organsvikt

    Cancer orsakar ofta en rad indirekta problem såsom blodproppar och sämre fungerande organ hos den drabbade individen. Orsakerna till denna organsvikt är fortfarande inte klarlagda. Nya fynd från en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att en typ av blodceller, neutrofiler, spelar en viktig roll i denna process. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

  • Läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar enzymer hos fisk

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Beijer undersökt hur läkemedel och svampbekämpningsmedel påverkar ett viktigt avgiftningsenzym hos fisk. Båda typerna av ämnen visade sig ha stor inverkan på enzymet. Avhandlingen visar också att förbättrade vattenreningsmetoder kan ta bort flera av de kända läkemedlen och andra kemikalier från avloppsvattnet.

Visa mer