När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.
Lördagen den 3 oktober får årets Skytteanske pristagare, Francis Fukuyama, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en ärftlig sjukdom som leder till högt kolesterol och risk för tidig hjärtinfarkt eller stroke. Många som har sjukdomen vet inte om det. Imorgon, på internationella FH-dagen, lanseras ett vetenskapligt utvecklat webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH.
En ny smart forskningsrobot kan snabba på forskningen kring cancerbehandlingar. Roboten som själv planerar och utför experiment med många substanser, har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet. En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).
Två ledande internationella forskare och en Uppsalaentreprenör har utsetts till nya hedersdoktorer vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet: Professor Margaret M. Murnane, expert inom kvantoptik; Sergey A. Ivanov, ledande forskare inom multifunktionella material; samt civilingenjör Kjell Brunberg, verksam inom området inbyggda system.
Att åka till akuten vid försämringar i hälsotillståndet är ibland nödvändigt för äldre som bor på äldreboenden. Men ett akutbesök kan också innebära risker för exempelvis ökad förvirring och det är viktigt att undvika onödiga remitteringar till akuten. I en ny avhandling har organisatoriska faktorer relaterade till remitteringar av äldre personer från äldreboenden till akuten undersökts.
För storskalig elbilanvändning behöver dagens batterier ersättas med säkrare och billigare batterier. Uppsalaforskare har nu tagit fram ett nytt lovande elektrolytmaterial inom en klass av polymerer som inte provats tidigare. Studien publiceras i senaste numret av Journal of Power Sources.
Cancersjuka barn vill ha ärlig information om sin sjukdom. Om de får det, mår både barnet, syskon och föräldrar bättre under sjukdomstiden. Och det är ofta barnen som tar initiativ till att prata om döden och om sjukdomen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.
I somras kom en uppmärksammad studie som visade att mindre än hälften av hundra psykologiska studier gick att upprepa. I en annan studie, publicerad strax innan, har svenska forskare visat hur man med en gemensam och tydlig modell som beskriver arbetsflödet kan komma till rätt med problematiken.
Nedan följer en lista med exempel på forskare vid Uppsala universitet som inom sina respektive forskningsområden studerat frågor som kan koppas till människor på flykt, migration, ojämlikhet eller någon av de väpnade konflikter som pågår i världen just nu.
Arkeologen Fredrik Tobin vid Uppsala universitet har lett arbetet med att dokumentera flera hundra tidigare okända etruskiska gravar i San Giovenale, Italien. Nu presenterar han de viktigaste fynden i sin doktorsavhandling.
Utmärkelsen Årets alumn 2015 vid Uppsala universitet tilldelas IT-entreprenören Niklas Zennström, idag vd för investmentbolaget Atomico. Han får utmärkelsen för sitt engagemang för klimat och entreprenörskap.
För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur Grönlands inlandsis smälter och rör sig och som i sin tur har en påverkan på den stigande havsnivån som en följd av klimatförändringarna.
Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor vid Stockholms universitet, får året Disapris. Priset delas traditionsenligt ut kl 19.30, i Studentbokhandelns lokal under Kulturnatten i Uppsala, av Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.
Stor arvsmassa ger bättre fortplantning. Ju större genom en individ har, desto bättre är denna på att fortplanta sig. Det visar en ny studie, som letts av en forskare vid Uppsala universitet.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare.
Den första september startar PhenoMeNal, ett internationellt forskningsprojekt med målet att etablera en säker e-infrastruktur för klinisk metabolomik. Ett av projektets arbetspaket leds från Uppsala universitet och Scilifelab där man ansvarar för att etablera den molnbaserade e-infrastrukturen som kommer att ligga till grunden för arbetet inom forskningsprojektet.
Forskare vid Uppsala universitet och SciLifeLab presenterar i senaste numret av tidskriften EBioMedicine en biobank med cellinjer som kan användas som modell för hjärntumörformen glioblastom. Biobanken och den tillhörande databasen med information om cellerna utgör en allmänt tillgänglig resurs som kan utnyttjas av hjärntumörforskare världen över.
Nya arter bildas när en utvecklingslinje delar på sig. Därför beskrivs arters släktskap ofta i form av ett ”livets träd” där varje gren är en art. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att evolutionen är mer komplicerad än så och att trädet snarare liknar en buske.