Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Blått ljus för antibiotikaresistensfrågan

    Uppsala universitet deltar i Världshälsoorganisationen WHO:s kampanj Go-Blue som sätter ljuset på den tysta pandemi som antibiotikaresistens utgör i världen. Under två kvällar belyses Universitetshuset i blått, för att uppmana omvärlden att sprida uppmärksamhet kring detta hot mot världens sjukvård.

  • Carl-Henrik Heldin håller Göran Gustafsson-föreläsning

    Carl-Henrik Heldin är ordförande för Nobelstiftelsen och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Den 30 september håller han en öppen föreläsning om cellers signalvägar och möjliga framtida cancerbehandlingar.

  • Uppsalaforskare löser knivigt biologiskt sökproblem

    Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.

  • Forskare bakom läkemedel mot cancer belönas med Hjärnäpplet

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Hanars taggiga parningsorgan både skadar honor och ger dem fördel

    Hanar med parningsorgan som skadar honor kan ha större fortplantningsframgång. Ny forskning från Uppsala universitet visar att honor som parar sig med sådana hanar får en fördel i att deras ungar blir friskare. Det är en ny pusselbit till att förstå hur det komplexa parningssamspelet mellan hanar och honor utvecklats. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

  • Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer

    Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i Evolution Letters.

  • Ny kunskap om jordens mantel ger inblick i Indonesiens explosiva vulkaner

    Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av små mineral i lava från Bali och Java har forskare från bland annat Uppsala universitet funnit nya ledtrådar som ökar förståelsen för hur jordens mantel är sammansatt just här och hur magman förändras före ett utbrott. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Lägre förväntan på fysiklärarstudenter

    Intelligens, nördighet och maskulinitet är normer som påverkar hur framgångsrika fysiklärarstudenter förväntas vara. Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande.

  • Epigenetisk mekanism kan förklara hur plastkemikalie orsakar lägre IQ

    Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett. Studien är publicerad i Environment International.

  • Färre prostatacancerdiagnoser till följd av pandemin

    Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

  • Ny modell kan förutsäga hur bakterier utvecklar antibiotikaresistens

    Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.

  • Nya ledtrådar till hur landdjurens benmärg utvecklades

    När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.

  • SciFest 2021 – en digital vetenskapsfestival

    Den 4-10 mars går den populärvetenskapliga festivalen SciFest av stapeln. I år är hela arrangemanget digitalt, vilket gör det möjligt för skolklasser och intresserad allmänhet från hela Sverige att delta.

  • Betablockerare kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan

    Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

  • Ny metod för att söka efter potentiellt beboeliga planeter

    Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.

  • Miljövänligare vätgas kan framställas med sammansatt polymerprick

    Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Visa mer