Universitetets alumner ger inspiration
Den 28 november går startskottet för en ny föreläsningsserie där alumner från Uppsala universitet berättar om ämnen de brinner för. Först ut är justitiekansler Anna Skarhed, som studerat vid universitetet.
Ämnen: Vetenskapliga institutioner
-
-
Ny bok om religion och konfliktlösning i inbördeskrig
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
-
Ny avhandling: Vem fick jobba med vad i Sverige på 1500-talet?
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
-
Äntligen! Grisens arvsmassa kartlagd
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
-
Bröstcancerpatienter som fått rehabilitering drabbas mer sällan av hög ångest
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
-
Pressinbjudan: En dag om Sverigebilden i världen
Vad vet man om Sverige i andra länder? Vad uppfattas som typiskt svenskt och hur har denna Sverigebild uppkommit och förändrats? Den 17 november finns forskargrupper från flera olika områden vid Uppsala universitet på plats på Museum Gustavianum för att berätta om och diskutera Sverigebilden i världen. Programmet bjuder på aktiviteter för hela famljen.
-
Även obehandlad bipolär sjukdom ökar risken för graviditetskomplikationer
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
-
Genetiska förändringar identifierar leukemipatienter med sämre prognos
Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.
-
Från TV-spelskonsert till Animekonsert
Efter succéerna med TV-spelskonserterna Level UPPsala och Level 2 kommer nu nästa stora satsning - Anime The Concert. Symfoniorkestern Kungliga Akademiska kapellet kommer, under ledning av dirigent Stefan Karpe, att framföra en konsert i Universitetsaulan i Uppsala och en konsert i Berwaldhallen, den 15:e och 16:e mars 2013.
-
De franska debatterna om slöjor och sekularism
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
-
Inventering av äldre medicinska preparat överlämnas till regeringen
Uppsala universitet har gjort en noggrann inventering av medicinska preparat, inklusive mänskliga kvarlevor, som finns kvar som ett arv från äldre tiders forskning och utbildning. Sammanställningen överlämnas nu till utbildningsdepartementet som hanterar eventuella anspråk från organisationer.
-
Flugsnappares arvsmassa förklarar hur en art blev två
Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.
-
Ny forskning visar hur astma utvecklas
Allvarliga symptom hos astmatiker kan bland annat förklaras med förhöjda antal mastceller i lungorna. Forskare från Uppsala universitet visar nu i en artikel i tidskriften The Journal of Immunology hur mastcellerna kommer dit.
-
Evolution av nya gener i laboratoriet i realtid
Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. Kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.
-
Går det att mäta valfrihet?
Vi gör ofta jämförelser rörande valfrihet. Folk i ett land påstås ha mindre valfrihet än folk i ett annat, en skola sägs erbjuda lika mycket valfrihet som en annan, och kvinnor antas ha mer valfrihet idag än för femtio år sedan. I sin avhandling i praktisk filosofi har Karin Enflo undersökt om valfrihet verkligen kan mätas.
-
Tidig hud mot hud-kontakt ger den nyfödda mer tid nära föräldrarna
Det är sedan tidigare känt att det finns många fördelar med att vårda ett förtidigt fött barn hud mot hud med sina föräldrar istället för i kuvös. I en avhandling från Uppsala universitet har barnsjuksköterskan Ylva Thernström Blomqvist sett att barn som började vårdas hud mot hud tidigt efter födseln även fick mer tid med hudkontakt med föräldrar under resten av vårdtiden.
-
Ny avhandling om psykisk ohälsa och alkohol
Psykisk ohälsa och alkoholproblem hänger ihop. Vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision har socionomen Christina Nehlin Gordh undersökt hur den psykiatriska vården kan bli bättre på att tidigt upptäcka och agera vid begynnande alkoholproblem. Resultaten presenteras nu i en avhandling från Uppsala universitet.
-
Hedersdoktorer inom medicin och farmaci utsedda
Björn Ekström, tidigare vd på företaget Olink, vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson och professor John Lambris har utsetts till nya hedersdoktorer vid medicinsk fakultet. Ny hedersdoktor vid farmceutisk fakultet blir Yuichi Sugiyama, chef för Sugiyama Laboratory vid RIKEN Innovation Center i Yokahama, Japan.
-
Forskning om magnetism får miljonanslag
I magnetiska material ligger atomernas magnetiska moment oftast prydligt ordnade i väldefinierade riktningar. Tvingas de ur jämvikt händer enligt teorin spännande saker. Nu får forskarteamet vid Ångström laboratoriet, med professor Olle Eriksson som huvudsökande, drygt 37 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att under en femårsperiod testa teorin experimentellt.
-
Guldregn över forskning om geners funktion
Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta reda på mer om dessa geners funktion.
Visa mer
Loading...