Studie i Lancet Oncology: Påtagligt förbättrad överlevnad i myelom med modern proteasomhämmare

Patienter som behandlas med protesomhämmaren Kyprolis överlever i median 7,6 månader längre än om de får standardbehandling med den äldre proteasomhämmaren Velcade. Det visar en analys av total överlevnad från fas III-studien ENDEAVOR som nu publicerats i Lancet Oncology.

– Avsevärt längre tid utan att sjukdomen förvärras, lindrigare biverkningsprofil och nu får vi även svart på vitt att den totala överlevnaden förbättras väsentligt – allt sammantaget innebär det här en klar förbättring för patienter som fått återfall i myelom, säger docent Bo Björkstrand, överläkare vid Hematologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset och en av de ledande experterna på området.

Nu publicerar den ansedda vetenskapliga tidskriftenThe Lancet Oncology de starka resultaten som presenterades vid the 16th International Myeloma Workshop i New Delhi i våras. I fas III-studien ENDEAVOR har Kyprolis 56 mg/m² i kombination med dexametason (Kd56) jämförts head-to-head med den äldre proteasomhämmaren Velcade (bortezomib) plus dexametason (Vd). Den analys av total överlevnad som nu publicerats i The Lancet Oncology visar att den Kyprolis-baserade behandlingen, Kd56, minskar risken för död med 21 procent jämfört med bortrzomib och dexametason, Vd. Den totala överlevnaden i median för Kd56 var 47,6 månader vilket ska jämföras med 40,0 månader för Vd.

Boretzomib är i likhet med Kyprolis en så kallad proetasomhämmare som verkar genom att blockera aktiviteten av ett enzymkomplex som bland annat har till uppgift att bryta ner proteiner som är skadade eller som inte längre behövs. Behandling med proteasomhämmare stör denna reglering vilket får till följd att uttjänta proteiner i myelomceller inte ”städas undan” och förstörs. Detta leder i sin tur till att cellerna upphör att dela sig och genomgår programmerad celldöd, så kallad apoptos.

När den första proteasomhämmaren, bortezomib, introducerade för ett drygt decennium sedan betraktas det som ett mycket stort framsteg i behandlingen av myelom. Emellertid utvecklar myelomcellerna med tiden resistens mot bortezomib varpå återfall strängt taget är oundvikligt. Dessutom kan bortezomib ge upphov till neuropati, en långvarig och plågsam biverkan som inte observerats vid behandling med Kyprolis.

– De här resultaten visar värdet av proteasomhämning vid behandling av myelom – och att Kyprolis bör vara den proteasomhämmare som är standardbehandling vid första återfall, säger Bo Björkstrand.

Den aktuella analysen av total överlevnad är publicerad i The Lancet Oncology, Carfilzomib or bortezomib in relapsed or refractory multiple myeloma (ENDEAVOR): an interim overall survival analysis of an open-label, randomised, phase 3 trial, MA Dimopoulos et al.

Kort om myelom
Myelom är en form av cancer som utgår från benmärgen och som drabbar cirka 600 personer per år i Sverige. Då myelom inte kan botas inriktas behandlingen på att lindra symtom och att i möjligaste mån bibehålla livskvaliteten. Med behandling kan många myelompatienter leva länge och väl, men efter en tid tenderar behandlingen att förlora sin effekt och patienten får återfall i sin sjukdom.

Kort om Kyprolis
Kyprolis (carfilzomib) är en proteasominhibitor (tetrapeptid) av epoxyketontyp som selektivt och irreversibelt binder till N-terminala treonininnehållande aktiva ytor hos 20S proteasom, den proteolytiska kärnpartikeln i 26S proteasom, och uppvisar liten till ingen aktivitet mot andra proteasklasser.

Kyprolis är idag godkänt för användning i kombination med lenalidomid och dexametason alternativt i kombination med enbart dexametason hos patienter med recidiverande myelom som genomgått minst en tidigare behandling.

Det ursprungliga godkännandet av Kyprolis är baserat på resultat från fas III-studien ASPIRE, en kontrollerad, randomiserad fas III-studie där 792 patienter som återfallit i sin myelomsjukdom upp till tre gånger lottades till behandling med antingen Kyprolis, lenalidomid och dexametason eller enbart lenalidomid och dexametason. De vanligaste biverkningarna i Kyprolis-gruppen var neutropeni, anemi och trombocytopeni.

Resultaten från ASPIRE-studien har publicerats i New England Journal of Medicine, Carfilzomib, lenalidomide, and dexamethasone for relapsed multiple myeloma, AK Stewart et al.

Europeiska kommissionen beslutade senare att utvidga indikationen för Kyprolis grundat på resultat från den randomiserade fas III-studien ENDEAVOR (randomizEd, opeN label, phase 3 study of carfilzomib plus DExamethAsone Vs bortezomib plus dexamethasOne in patients with Relapsed multiple myeloma). I denna studie jämfördes Kyprolis + dexametason med Velcade (bortezomib) + dexametason hos 929 patienter som återfallit i myelom efter minst en och högst tre tidigare behandlingar. Det primära effektmåttet i studien var progressionsfri överlevnad (PFS = progression-free survival), definierad som tiden från behandlingsstart till sjukdomsprogression eller död.

De vanligast förekommande biverkningarna (20 procent eller mer) i Kyprolis-armen av ENDEAVOR-studien var anemi, trötthet, diarré, trombocytopeni, illamående, feber, dyspné, luftvägsinfektion, hosta och perifert ödem.

De första resultaten från ENDEAVOR-studien är publicerade i The Lancet, Carfilzomib and dexamethasone versus bortezomib and dexamethasone for patients with relapsed or refractory multiple myeloma (ENDEAVOR): a randomised, phase 3, open-label, multicentre study, MA Dimopoulos et al.

Läs mer om Kyprolis på Fass.se.

För ytterligare information, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, medicinsk chef, Amgen, tel: 076–109 94 40