Unik kvalitetsstudie av svensk sjukvård: Patienter med förhöjda kolesterolvärden når inte behandlingsmål

Höga kolesterolvärden är den främsta riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom - den primära dödsorsaken för varannan svensk. Trots att effektiv behandling finns idag når en majoritet (55 procent) av patienterna med förhöjda kolesterolvärden inte Läkemedelsverkets fastställda behandlingsmål. Det visar POST-studien, en unik kvalitetsuppföljning av hur kolesterolsänkande läkemedel används i vården. POST-studien (Prescription Of Statin sTudy) visar hur behandlingen av högt kolesterol ser ut och fungerar i verkligheten idag. Det är första gången ett läkemedelsföretag genomför en liknande kvalitetsuppföljning av lipidbehandling i svensk klinisk praxis. Studien baseras på retrospektiva data i form av journalgenomgångar. Totalt ingick 193 center från hela Sverige och uppgifter från 2068 patienter. - Nu har vi även i svensk primärvård bekräftat att den kolesterol-sänkande behandling som används i Sverige idag är otillräcklig för många patienter. Till stor del beror detta på att många patienter får insatt behandling utan att resultatet mäts, säger huvudprövaren för POST-studien Per Werner, överläkare vid Medicinkliniken på Kristianstads Centralsjukhus. Studien visar att de flesta patienter får råd om kost och motion innan läkemedelsbehandling initieras. Majoriteten förskrivs generiskt simvastatin som första och enda behandling. De riktlinjer som expertgrupper och läkemedelskommittéer publicerat efterlevs med andra ord när det gäller initial behandling. Däremot brister uppföljningen och behandlingsresultatet är otillräckligt för de flesta. 55 procent av patienterna med hög risk för hjärtkärlsjukdom, och 52 procent av de med måttlig risk, uppnår inte rekommenderade behandlingsmål för totalkolesterol. Otillräcklig behandling för många högriskpatienter Flera kliniska studier visar att behandling med det kolesterolsänkande läkemedlet CRESTOR i låga doser leder till att åtta av tio patienter når behandlingsmål för kolesterol (1-2). Enligt riktlinjerna ska effektiv behandling i form av CRESTOR ges när det billigare läkemedlet simvastatin inte räcker till. POST-studien visar att patienterna som behandlats med CRESTOR, när simvastatin inte gett resultat, i genomsnitt sänkt kolesterolvärdet med 44 procent. De patienter som behandlats med annan lipidsänkande behandling har sänkt värdet med 30 procent. Båda siffrorna visar förändring från värdet innan första lipidsänkande behandling till senaste noterade värde i journalen. Lennart Nord, distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare, Stenungsunds vårdcentral, och en av prövarna i studien säger: – I POST-studien visas att 2/3 av patienterna har två eller flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom vilket inte var känt tidigare. Detta innebär att de löper hög risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt och stroke. Att över hälften av patienterna inte når rätt kolesterolnivåer, trots behandling, är en skrämmande nyhet. Patienterna som inte uppnår behandlingsmålen med simvastatin måste fångas upp tidigare och erbjudas effektivare behandling. Studien har gett oss ny kunskap om en bred grupp patienter och resultatet av behandling. Det är viktigt att vårdprofessionen, vårdtagare och beslutsfattare tar till sig resultaten. Viktigt att behandlingsmål uppnås Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste orsaken till för tidig död i västvärlden och leder till ett dödsfall varannan sekund. Förhöjt kolesterolvärde är den främsta riskfaktorn till hjärtkärlsjukdom. Samtidigt fastslår WHO att hälften av alla dödsfall i hjärtkärlsjukdom och stroke kan förebyggas (3). Behandlingsriktlinjer för höga kolesterolvärden har fastställts av medicinsk expertis. Målvärden för högriskpatienter är 2,5 mmol/L för LDL (det onda kolesterolet) och 4,5 mmol/L för TC (totalkolesterolet) (4). Studier i Finland, Italien, Frankrike och flera länder har tidigare visat att endast hälften eller ännu färre av alla patienter som behandlas för höga kolesterolvärden når hälsosamma värden (5-7). Bakgrund till POST-studien När CRESTOR godkändes för subvention av Läkemedelsförmånsnämnden i juni 2003 ålades AstraZeneca att två år senare redovisa hur statiner används i svensk sjukvård, samt vilken plats företagets kolesterolsänkande läkemedel CRESTOR har i behandlingen. POST-studien är ett resultat av denna redovisning. För att svara på myndighetens krav och för att samtidigt lära mer om hur patienter med lipidrubbningar tas omhand i svensk sjukvård, genomfördes under 2005 en klinisk registerstudie med befintliga journaluppgifter som underlag. Fakta om CRESTOR: CRESTOR har godkänts i 70 länder på fem kontinenter, och har introducerats på marknaden i över 58 olika länder, bland annat i 19 europeiska länder, USA och Kanada. Säkerhetsprofilen är jämförbar med andra statiner på marknaden. För ytterligare information, vänligen kontakta: Gunilla Larsson, PR-ansvarig hjärta/kärl AstraZeneca Sverige Telefon: 08-553 231 35, 0733-35 14 26, gunilla.larsson@astrazeneca.com Mer information och pressbilder finns på pressrummet på www.astrazeneca.se AstraZeneca har lanserat en webbplats där information från studier och klinisk erfarenhet av Crestor publiceras kontinuerligt www.rosuvastatininformation.com Referenser: 1. Jones PH, Davidson MH, Stein EA et al. Comparison of the efficacy and safety of rosuvastatin versus atorvastatin, simvastatin and pravastatin across doses (STELLAR Trial). American Journal of Cardiology 2003;92:152-60 2. Schuser H, Barter PJ, Stender S et al. Effects of switching statins on achievement of lipid goals: measuring effective reductions in cholesterol using rosuvastatin therapy (MERCURY I) study. American Heart Journal 2004;147:705-12 3. World Health Organization. Information sheet – Cardiovascular disease: prevention and control. www.who.int 4. Behandlingsrekommendation. Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärlsjukdomar. Information från Läkemedelsverket 1:2005. 5. EUROASPIRE II Study Group. Lifestyle and risk factor management and use of drug therapies in coronary patients from 15 countries. Principal results from EUROASPIRE II Euro Heart Survey Programme. European Heart Journal 2001;22:554-72. 6. FINRISK. Vartiainen E, Laatikainen T, Tapanainen H ym. Suomalaisten sydän- ja verisuonitautien riskitekijät FINRISKI-tutkimuksessa 1982-2002. Suom Lääkäril 2003;58:4099-105 7. SPOT - archives des maladies du coeur et des vaisseaux, tome 98,n°1, p. 58, jan. 2005