​Är offentlig måltidsverksamhet redo för en kris?

Säkerhetsläget i världen har försämrats och risken för störningar i Sverige ökar. Vad händer med offentliga måltidsverksamheter vid större och långvariga elavbrott, terrorattentat, längre it-haverier, om vattnet misstänks vara förorenat eller om transportbilarna inte kommer fram på vägen? Hur väl förberedda är måltidsverksamheterna för att hantera en riktig kris?

En av grundstenarna i samhällets krisberedskap är kommunerna. De har en central roll för att hantera kriser lokalt där de som är berörda finns. Därför är alla kommuner skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser, som t.ex. kan påverka tillgången och försörjningen av livsmedel. Även andra livsmedelsföretag är skyldiga att medverka och arbeta strategiskt för att bidra till en robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris i vårt land.

Det finns en hel del att lära från de erfarenheter som visats i rapporter från olika extraordinära händelser som skett i Sverige under senare år. Beredskapen har testats bl.a. genom omfattande skogsbränder, stora elavbrott efter stormar och snökaos, vilka medfört leveransstopp. De inblandade i dessa händelser är överens om att tydligare fördelning av ansvar och befogenheter, mer förebyggande arbete och bättre krisplanering hade varit till god nytta vid dessa händelser.

Att arbeta förebyggande för en robust offentlig måltidsverksamhet som fungerar även i kris kräver risk- och sårbarhetsanalyser av verksamheten. Detta ger medvetenhet om kritiska beroenden och möjlighet att reducera risker.

Livsmedelsverket har nyligen reviderat säkerhetshandboken ”Hur säkert är ditt företag – säkerhetshandbok för livsmedelsföretag” och publicerat information om krisberedskap riktade till offentliga kök. Vidare har myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB) även tagit fram en metod för hur privata och offentliga aktörer på ett effektivt sätt ska arbeta tillsammans vid en större samhällsstörning.

Med myndigheternas vägledningar bör offentliga måltidsverksamheter och andra livsmedelsföretag forma en krisorganisation och en krisplan som beskriver bland annat ansvar, roller, kommunikationsvägar och arbetssätt vid extraordinära händelser. Att skapa samarbeten och nätverk mellan olika aktörer och inblandade i syfte att fungera när en kris uppstår är en viktig förutsättning. För att krishanteringen ska fungera vid en verklig extraordinär händelse, krävs att krisplanen är uppdaterad, att medarbetarna är utbildade och att kriser också övas i praktiken

Det är omöjligt att förbereda sig för alla incidenter, störningar och extra ordinära händelser som kan drabba samhället och våra måltidsverksamheter. Men med ett systematiskt säkerhetsarbete kan mycket förebyggas och konsekvenser lindras om krisen ändå drabbar oss.