Nyhet -
Förväntade nyheter i ISO 14001:2015
En ny version av miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 är förväntad att publiceras under/efter sommaren 2015. Nyheter är bl.a. ett riskbaserat angreppssätt, fokus på hela leverantörskedjan, ledarskap, samt integrering med strategisk styrning. Rätt tillämpad kommer den nya standarden kunna utgöra ett utmärkt verktyg för organisationer att öka både miljönytta och affärsrelaterad nytta.
Om alla aktörer bestämmer
sig för att ’resultat’, är viktigare än ’certifikat’, kan det innebära riktigt stora
vinster för miljön.
För närvarande sker en omröstning inom ISO kring en s.k. Draft International Standard (DIS) ISO/DIS 14001:2015 Environmental management systems – Requirements with guidance for use, inför fastställandet av en Final Draft International Standard (FDIS). Enligt uppgift kommer förändringarna mellan DIS och FDIS inte bli av större karaktär, men en reservation är alltid på sin plats. När väl standarden har publicerats har certifierade organisationer 3 år på sig att gå över till den nya versionen, d.v.s. till 2018.
Nedan presenteras sammanfattas några av förändringarna i ISO/DIS 14001:2015:
Förändrad struktur
Standarden följer en
s.k. ’high-level structure’ som är tänkt att tillämpas på alla
ledningssystemstandarder som tas fram och revideras inom ISO. Det har t.ex.
skett med ISO 9001:2015 och kommer även att beaktas i revideringen av ISO 22000.
Det kommer göra det enklare att tillämpa integrerade ledningssystem. Kraven i ISO/DIS
14001:2015 finns fördelade i kapitel 4-10, med en tydlig koppling till PDCA-modellen.
En ny typ av kapitel (kapitel 7) kallas på engelska Support och där samlas
olika stödjande processer/verksamheter i form av resurser, kompetens,
medvetenhet, kommunikation samt styrning av dokumenterad information. Strukturen
i standaren, ner till tredje nivån, finner du längst ner i texten.
Riskbaserat
angreppssätt
Den som över tid hanterar
omvärldens krav, risker och osäkerhet vinner på en marknad. Fokus på miljörelaterade
omvärldsfaktorer och risker har i tidigare versioner av standarden delvis varit
underförstått. I den nya versionen av standarden kommer det dock att framgå
tydligt. Graden av djup i riskhanteringen är beroende av företagets art och
omfattning. Organisationen ska kartlägga sina olika intressenter och deras miljörelaterade
behov och förväntningar samt besluta vilka av dessa som ska utgöra kravställan på
miljöledningssystemet. Den miljörelaterade kontexten, både vad avser externa
och interna faktorer, ska definieras. Hot och möjligheter ska ställas i
relation till företagets strategi och miljöledningssystem.
Större krav på
ledningen och ledarskapet
Kapitel som tidigare
kallades ledningens ansvar kommer istället att heta ledarskap. Det kan tyckas
vara en liten förändring, men i och med att ledarskapets roll i relation till miljöledningssystemet
förstärks bör det bidra till avsevärda förbättringar. Rollen ledningens
representant är borttaget, och ett större ansvar kan genom detta läggas på
högsta ledningen. Det står bl.a. att högsta ledningens ska verka för att
engagera och stötta personer, inklusive ledare på olika nivåer, så att de kan
bidra.
Tydlig koppling till den
strategiska styrningen
Högsta ledningens ska
säkerställa att miljöledningssystemet ligger i linje med företagets strategi
och kontext. För att lyckas integrera miljöfrågan i sin strategi måste högsta
ledningen ha en god förstålse för olika intressenters förväntningar och den aktuella
(och potentiellt framtida) miljösituationen samt dess konsekvenser för
verksamheten.
Krav på förbättrad miljöprestanda
– på riktigt
I och med den nya
standarden måste organisationen visa upp en reell förbättrad miljöprestanda som
ett resultat av miljöledningssystemet. I och med detta ökar fokus på outputen
från systemet, d.v.s. vad det förväntas leverera och dess resultat över tid.
Att organisationen måste definiera underlagen för vad som ska övervakas, analyseras
och utvärderas, samt vilka de är också tydligare.
Livscykelperspektiv för
produkter och tjänster
Omfattningen för
miljöledningssystemen kommer i praktiken att vidgas. På så vis kommer, i bästa
fall, suboptimeringar i en leverantörskedja att minska och samarbetet att öka
kring miljörelaterade frågor. Signifikanta miljöaspekter behöver styras genom
hela kedjan, i en samverkan och dialog mellan dess aktörer. Baserat på ett
livscykelperspektiv ska varje organisationen fastställa vilka miljörelaterade krav,
och vilken styrning, som ska gälla i samband investeringar, produktutveckling,
leveranser, återvinning etc. Nödvändig information som rör miljökrav och
styrning av miljöaspekter ska kommuniceras i kedjan.
Dokumenterad
information
Begreppen rutiner och
redovisande dokument finns inte i den nya versionen av standarden, utan ersätts
av dokumenterad information. Det kan ses som anpassning till dagens digitala
värld. Principerna att styrande och redovisande dokument ska finnas och styras
finns underförstått kvar.
Här finns strukturen i
ISO/DIS 14001:2015 ner till tredje nivåns kravelement:
4 Context of the organization
4.1 Understanding the organization and its
context
4.2 Understanding the needs and expectations of
interested parties
4.3 Determining the scope of the environmental
management system
4.4 Environmental management system
5 Leadership
5.1 Leadership and commitment
5.2 Environmental policy
5.3 Organizational roles, responsibilities and
authorities
6 Planning
6.1 Actions to address risk associated with
threats and opportunities
6.1.1 General
6.1.2 Significant environmental aspects
6.1.3 Compliance obligations
6.1.4 Risk associated with threats and
opportunities
6.1.5 Planning to take action
6.2 Environmental objectives and planning to
achieve them
6.2.1 Environmental objectives
6.2.2 Planning actions to achieve environmental
objectives
7 Support
7.1 Resources
7.2 Competence
7.3 Awareness
7.4 Communication
7.4.1 General
7.4.2 Internal communication
7.4.3 External communication
7.5 Documented information
7.5.1 General
7.5.2 Creating and updating
7.5.3 Control of documented information
8 Operation
8.1 Operational planning and control
8.2 Emergency preparedness and response
9 Performance evaluation
9.1 Monitoring, measurement, analysis and evaluation
9.1.1 General
9.1.2 Evaluation of compliance
9.2 Internal audit
9.3 Management review
10 Improvement
10.1 Nonconformity and corrective action
10.2 Continual improvement