Del 2 Compricers Pensions - ABC – Tjänstepensionen

De flesta som arbetar har tjänstepension och under ditt yrkesliv kan tjänstepensionen bli en betydande del av din framtida pension. Nedan följer lite frågor om vår tjänstepension ställda till Anne Lydén, pensionsexpert på KPA pension, och hennes svar.

Vilka får tjänstepension?

Anne: De flesta som har varit anställda får en kollektivavtalad tjänstepension som fack och arbetsgivare har kommit överens om och som din eller dina arbetsgivare har betalat in för din räkning. Om du är kommun- eller landstingsanställd börjar du att tjäna in tjänstepension från och med 21 års ålder. Är du statlig anställd tjänar du in tjänstepension från det att du fyller 23 år och är du anställd inom privat sektor tjänar du in tjänstepension från och med att du fyller 25 år.

Vad ingår i en tjänstepension?

Anne: Grunddelen i tjänstepensionen är ålderspension, men den kan också innehålla någon form av efterlevandeskydd (möjlighet för dina efterlevande att få ersättning om du dör) och sjukpension (ersättning vid långvarig sjukdom). I vissa fall kan en tjänstepension också skräddarsys utifrån särskilda behov, till exempel om din arbetsgivare inte är kollektivavtalsansluten.

Finns det olika typer av tjänstepension?

Anne: Ja det finns förmånsbestämd pension som är en garanterad pension som motsvarar en viss procent av din slutlön vid pensionsåldern. Sen finns det den premiebestämda pensionen då arbetsgivaren betalar in en summa varje år som motsvarar en viss procent av din lön. I den premiebestämda pensionen bestäms pensionens storlek av hur mycket arbetsgivaren har betalat in, vilken avkastning pengarna har gett och hur stora förvaltningsavgifterna är.

Vilka sätt kan jag spara till tjänstepensionen?

Anne: Det finns två olika sätt att spara till din tjänstepension. Genom en traditionell pensionsförsäkring eller genom en fondförsäkring. I den traditionella pensionsförsäkringen får du ett garanterat pensionsbelopp och pensionsbolaget sköter alla placeringar åt dig. I fondförsäkringen väljer man själv de fonder som pensionspengarna ska placeras i. Detta ger möjlighet till högre pension men är också en sparform med högre risk.

Måste man välja vem som ska ta hand om sin tjänstepension?

Anne: Nej, du behöver inte välja. Då placeras dina pensionspengar i det pensionsbolag som fack och arbetsgivare har utsett till att vara förvalsalternativ för förvaltning av tjänstepensionen.

Ser tjänstepensionen olika ut beroende på var man arbetar?

Anne: Ja det gör den. Det beror på att tjänstepension har kommit till genom avtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden.  Hur stor pensionen är, hur stor del du kan påverka, vilka avgifter bolaget tar etc. är beroende på vilket avtalsområde du tillhör.
De största avtalsområdena är:

• ITP för privatanställda tjänstemän
• Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare
• KAP-KL för kommun och landstingsanställd
• PA 03 för statliga anställda
• PA-KFS för anställda i kommunala bolag
• FTF för försäkringsanställda

Hur vet man vilken typ av tjänstepension man har?

Anne: Fråga din arbetsgivare eller ditt fackförbund och ta reda på vilka valmöjligheter du har. Är din arbetsgivare anslutet till ett kollektivavtal har du förmodligen tjänstepension som kallas t.ex. ITP eller KAP-KL. Men du kan också ha en individuellt utformad lösning.

Om ens arbetsgivare inte erbjuder någon tjänstepension – vad kan man göra då?

Anne: Det gäller främst om arbetsgivaren saknar kollektivavtal och då bör du se till att förhandla så att din lön ger utrymme för du själv ska kunna kompensera, till exempel genom ett privat pensionssparande, för utebliven tjänstepension.

Originalartikel hos Compricer: Del 2 Compricers Pensions - ABC – Tjänstepensionen