Skip to main content

Sammanhållning och stolthet gör platsen attraktiv

Nyhet   •   Sep 19, 2019 07:35 CEST

”Det ska va’ gött å leva, annars kan det kvitta …”. Men vad är det egentligen som gör att vi trivs på den plats vi befinner oss? På fredag försvarar företagsekonomen Lisa Källström sin avhandling, där hon bland annat lyfter fram invånarnas egen roll och uppgift att ge en plats dess värde.

Sommarkväll i ett svenskt villakvarter. Volvon är parkerad på uppfarten och barnen är ute på gatan och kastar en boll mot en basketkorg tillsammans med grannungarna.

– För många är detta nog sinnebilden av en bra plats att bo på. Barn som växer upp i ett tryggt område och en gemenskap. Det finns ett hål i häcken, där de kan springa fram och tillbaka till grannarna, säger Lisa Källström.

Bilden är tagen i hennes eget kvarter på Hedentorp i Kristianstad och pryder nu omslaget till avhandlingen med överskriften A good place to live. Det är bara några dagar kvar till disputationen, vilken kommer att sätta punkt för sju års arbete.

Under sin tid som doktorand har Lisa Källström gång på gång återkommit till temat platsattraktivitet, vad det är som gör att en specifik plats uppfattas som tilltalande. Liknande forskning har ofta utgått från den offentliga sektorn, och hur denna strävar efter att förse invånarna med service, grönytor och kommunikationer.

– Men i mitt arbete har jag gjort ett fokusskifte. Jag har velat ge större uppmärksamhet åt dem som lever på platsen och själva skapar dess värde genom att använda den på olika sätt.

I en av sina studier begav hon sig ut till bland annat fritidsgården och äldreboendet för att få svar på frågan: varför gillar jag platsen där jag bor? För att få i gång samtalet i grupperna lät hon deltagarna fylla i en blomma, där de olika kronbladen representerade olika värden.

En del saker var givna. Fin miljö och vackra omgivningar ville alla ha. Seniorerna skrev också ord som familj, vänner, landsbygd, trygghet. Femtonåringarna nämnde saker som knutpunkt, jobb, respekt, mångfald.

– Gemenskap och sammanhållning var något som nämndes i alla grupper. Men ett annat återkommande och kanske lite överraskande svar, var att invånarna gärna ville att just deras plats skulle vara unik. Det verkar vara djupt rotat hos många; man vill känna att man bor på ett ställe som inte är som alla andra. Som Kristianstadbo berättar man gärna om Vattenriket.

Lisa Källström konstaterar att flera av de faktorer som nämndes förutsätter att invånarna själva är delaktiga för att kunna åtnjuta dem. Sammanhållning, gemenskap och stolthet är inget som kan pådyvlas utifrån, utan skapas av dem som befinner sig på platsen.

– Samskapande och co-creation har blivit modeord som numera dyker upp lite varstans. Men det är ganska otydligt vad som egentligen menas.

Blomsterbilderna som sitter på Lisa Källströms anslagstavla hjälpte deltagarna i fokusgrupperna att få i gång diskussionen om deras bostadsort och dess tillgångar.

I en av sina studier har hon därför försökt utröna hur samskapandet går till, och utifrån detta har hon skapat en teoretisk modell som visar hur invånare exempelvis kan stötta, delta och prata om olika aktiviteter.

– En del är eldsjälar och igångsättare. Men även de som håller en lägre profil är på olika sätt samskapande. Exempelvis invånare som besöker en teaterföreställning, deltar i en bokklubb eller går på en fotbollsmatch. Genom sin närvaro blir de en del av ett nätverk och hjälper aktiviteten att fortgå.

Själv betraktar hon sig som en i allra högsta grad samskapande aktör. Men hon har, liksom de flesta människor, olika roller i olika situationer.

– I mitt yrke som lärare på högskolan bidrar jag genom att skapa en utbildning. Som förälder bidrar jag med mitt engagemang i barnens skola. Och som Kristianstadbo pratar jag ofta varmt om staden, som en pärla i nordöstra Skåne.

Under olika skeden av arbetet har Lisa Källström samarbetat med flera av kommunerna i regionen. Hon har märkt hur tjänstemännen, precis som hennes kollegor, vänner och bekanta, gärna velat vara med och diskutera ämnet.

– Även om man kanske inte fördjupar sig i de teoretiska detaljerna, så sätter det i gång tankar hos dem jag träffar. De flesta människor har en åsikt om vad som är en bra plats att bo på.

Text och personfoto: Kerstin Weman Thornell
Foto: Lisa Källström

Disputation i företagsekonomi

Titel: A good place to live - Rethinking residents' place satisfaction and the role of co-creation (PDF)

Författare: Lisa Källström

Opponent: Professor Dominic Medway, Manchester Metropolitan University.

Datum: 20 september 2019, kl 13.15