Ekonomiska utsikter från Hyresgästföreningen

Budgetmotionen

Budgetmotionen från M och KD har vunnit budgetomröstningen i riksdagen och därmed har vi fått klarhet i statens ekonomiska prioriteringar för 2019, vilket bland annat innefattar slopat stöd till nyproducerade hyresrätter och avskaffat stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. Hittills har 20 000 hyresrätter beviljats investeringsstöd, som bland annat ställer krav på rimliga hyresnivåer.

Antalet påbörjade bostäder minskar med cirka 20 procent i år, då 54 500 bostäder påbörjas enligt Boverkets senaste prognos. Under 2019 minskar byggandet med ytterligare 6 procent, då 51 000 bostäder påbörjas. Antalet nya bostäder är långt under det långsiktiga behovet, som Boverket beräknar till cirka 67 000 bostäder per år.

I ett läge där bostadsbyggandet sjunker och där det som byggs är för dyrt, väljer Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, att avskaffa det stöd som har existerat i knappt tre år, och som syftar till att göra nyproducerade hyresrätter lite mer ekonomiskt överkomliga. Därmed blir byggandet än mer konjunkturkänsligt i ett läge där vi behöver kontracyklisk finansiering för att upprätthålla produktionen. De senaste 25 årens i huvudsak privatfinansierade byggande har gett oss i snitt 24 000 färdigställda bostäder per år i snitt. Mellan 1975 fram till det sista året för de statliga lånen, 1993, färdigställdes i genomsnitt 47 000 bostäder. Det är tydligt att privatfinansierad nyproduktion inte ger oss tillräckligt många bostäder, och att nya finansieringslösningar behövs.

I den budget som riksdagen beslutat om finns inget som ersätter de stöd som utgått för att kommuner ska planera för fler bostäder och bostadsbolag bygga till rimliga hyror.

Frånvaron av bostadspolitik är slående och därmed blir M, KD och SD svaret skyldiga på hur den omfattande bostadsbristen ska lösas. Det finns andra sätt att stimulera produktionen av rimligt prissatta hyresrätter när konjunkturen viker, vi har förslag på exempelvis statliga topplån för att lyfta bort en del av risken från företag och banker till staten, men i den budget som vann omröstningen finns ingenting.

Det innebär också att staten måste förlita sig på att hushållen ska fortsätta finansiera bostadsbyggandet med ökad privat skuldsättning. Hushållens skuldsättning som andel av BNP har ökat i samma takt som statens har sjunkit. Billiga krediter har pumpat upp fastighetsvärden, vilket kapitaliseras genom ombildningar och omfattande renoveringar, vars gemensamma konsekvenser har varit att det äldre billigare beståndet tunnats ur. Mellan 2000 och 2016 ombildades 160 000 hyresrätter, samtidigt som det endast tillfördes 130 000 genom nyproduktion.

Ränte- och ROT-avdraget för alla som äger sitt eget boende ligger fast. Därmed ökar orättvisan mellan ägt och hyrt boende, som i dagsläget innebär att en nyproducerad hyresrätt är uppåt 3000 kronor dyrare i månaden än en nyproducerad bostadsrätt. För att utjämna villkoren vill vi se en låg, fullt avdragsgill moms på hyran, skattefria underhållsfonder och ROT för hyresrätten.

Ingen plan är en dålig plan

Landets hyresgäster har inte mycket att hämta i den här statsbudgeten. Det står klart att en majoritet i riksdagen inte har någon plan för vare sig det framtida bostadsbyggandet, den finansiella stabiliteten eller hur vi ska få jämlika villkor mellan den som hyr och den som äger sitt boende.

För att ge långsiktiga spelregler för bostadsmarknaden behöver Sverige en regering och blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Målsättningen för sådana samtal bör vara att ge förutsättningar för ett stabilt byggande över tid av samtliga tre upplåtelseformer, med trygga och rättvisa villkor för alla bostadskonsumenter.

Martin Hofverberg

Chefsekonom Hyresgästföreningen

martin.hofverberg@hyresgastforeningen.se