Svenskafghaner i Paris och Kabul

Idag har vi hört på nyheterna om hur franska polisen utrymt det kända tältlägret vid Porte de la Chapelle i Paris. Det har gått upp för media att det angår oss svenskar eftersom många av oss har ungdomar där - sådana som vi ser som våra bonussöner och barnbarn. 

Det var 35 000 ensamkommande ungdomar som kom 2015. Av dem räknades 23 500 som afghanska medborgare, även om cirka hälften kom från Iran. 15 000 fick avslag på sin asylansöknigar. Av dessa har drygt 7 000 fått tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Ytterligare 1 000 var barn, dessa får sina utvisningsbeslut allt eftersom de fyller 18 år. Det ger en siffra på 8 000 som inte får stanna. Siffran kan öka om alla inte klarar gymnasiestudiernas krav. 

När de f.d. ensamkommande barnen utvisas räknas de in i statistiken för vuxna. Troligen är det en hög siffra om vi säger att 500 har tvångsdeporterats eller rest frivilligt till Afghanistan. Då återstår cirka 7 500 som är kvar i Sverige eller har flytt vidare till andra europeiska länder.

Hur många finns det då i Frankrike? Även här handlar det om uppskattningar. Sara Brachet, som tidigare var projektanställd i Svenska kyrkan för att hjälpa de ensamkommande, uppger sig ha träffat cirka 900 ungdomar, men att hon inte träffat alla. En rimlig siffra kan då vara 1 500 - 2000 ungdomar. 

Alla finns dock inte i Paris. Allt eftersom skjutsas de iväg till andra städer i Frankrike där de får tak över huvudet. Hur många som är "normala", dvs. vars fingeravtryck inte hittas i det s.k. Dublin-registret och därmed har möjlighet att söka asyl, vet vi inte. 

Kommer strömmen av svenskafghaner till Frankrike att sina? Det är inte troligt. För de flesta är gatan i Kabul inte ett alternativ, med den rädsla för livet det innebär. "Jag har varit i Afghanistan, och jag har varit i svenska förvaret. Inget av det kan jag tänka mig igen. Alltså reser jag till Frankrike" sade en ung man till mig.

Frankrike har hittills haft en annan syn på möjligheten att utvisa människor till Afghanistan, och chansen att få uppehållstillstånd där har varit betydligt högre än i Sverige. Fredrik Beijer, säkerhetschefen på Migrationsverket, anser att två distrikt + två städer i Afghanistan är säkra att utvisa till då där "endast" råder "andra svåra motsättningar". Hur man ska kunna förflytta sig från Kabul till de "säkra" områdena berör han inte. Eftersom talibanerna behärskar vägarna riskerar man att bli stoppad och kanske skjuten om man har sneda ögon - då är man hazar och extra utsatt.

Andra ungdomar har lyckats få uppehållstillstånd i andra länder, som Italien, kanske Spanien. Men det har säkert blivit hårdare även där. Nu tycks Frankrike också dra åt tumskruvarna för att kunna utvisa fler asylsökande.

Tisdag den 12 november planeras återigen en deportation med maximala antalet, 50 stycken. Häribland finns en förståndshandikappad ungdom som inte kan klara sig själv. Kanske finns även kristna, ateister, hbtq-personer - alla hotade till livet om de vill leva öppet, enligt sina mänskliga rättigheter, i Afghanistan. EU-domstolen har nyligen uttalat att Schweiz begått brott mot mänskliga rättigheter då man ville utvisa en konvertit utan att man tagit ställning till hur han skulle kunna utöva sin religion öppet. 

De här ungdomarna, som till stor del integrerats i Sverige, är inte välkomna någonstans. Inte ens flyktingministrarna i AfghanIstan vill ha dem. Deras möjligheter att leva ett anständigt liv stryps allt mer. 

Samtidigt talar näringslivet och inrikesministern om att vi måste importera arbetare för att klara av jobben. 

LÄS MER

Bortom turisternas Champs Elysées

Svensktalande flyktingars vänner i Paris  

9 000 papperslösa afghanska ungdomar blir kvar i Sverige

Morgan: Visst har flyktingministrarna vädjat om stopp för utvisningarna!  

Säkerheten i Afghanistan augusti 2019  

"Måste hitta mina drömmar" - dagbok från Kabul vecka 45

Afghanistan in the first half of 2019 UCDP Bulletin  

Fem år äldre - efter ett ögonkast Thord Eriksson

Article 3 ECHR and returning an Afghan Christian convert: AA v Switzerland  

Media äger rätt att återge texten med angivande av författaren Ingrid Eckerman och källan.

Bilden nedan är från januari 2019. Sedan dess har situationen försämrats.