Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny typ av kontrakt ska hjälpa kommuner och fastighetsägare med klimatanpassning

    Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.

  • Eldrivna leveranser i e-handeln krävs för att få klimatvinster

    Ökad information om e-handel av mat kan leda till minskade klimatutsläpp om fordonen som distribuerar maten till hushållen är elfordon. Det visar en forskningsstudie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Axfood.

  • Bristen på beslut och system bromsar återanvändningen

    Skapa plats för återanvändning i samhällsplaneringen, erbjud begagnat som standard i handeln och se till att saker tål att återanvändas. Det är några av de förslag till åtgärder som forskningsprojektet Usereuse nu presenterar i en färdplan för att öka återanvändningen i Sverige.

  • Skogens återhämtning från försurning pågår – men klimatförändringen ändrar spelplanen

    Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.

  • Minskade ozonhalter kan leda till att mer kol tas upp i Europas skogar

    I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.

  • Svensk blodbrownie ska minska både järnbrist och matsvinn

    Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.

  • Ny digital plattform visar hur markanvändning kan bidra till klimatmålen

    Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.

  • Ny ranking: Norrköping är bäst på klimatanpassning i Sverige

    Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.

  • Plastkartläggning visar att återvinningen behöver öka

    Användningen av plast leder till stora mängder avfall och konsumtionen väntas öka i framtiden. Samtidigt återvinns knappt en tiondel av den plast som slängs. Det visar den senaste kartläggningen av platsflöden i Sverige.

  • Flera insatser krävs för invasiva stillahavsostron

    Det invasiva stillahavsostronet sprider sig längs med Västkusten och blir allt vanligare på stränderna. Forskare vid IVL, Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, har nu utvecklat en modell för hållbar förvaltning där artens negativa effekter minimeras, samtidigt som nyttor tas tillvara.
    Invasiva främmande arter utgör ett hot mot biologisk mångfald, men vissa arter har inte bara ne

  • Forskare föreslår ett handelssystem för negativa utsläpp

    Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.

Visa mer