Flera insatser krävs för invasiva stillahavsostron

Det invasiva stillahavsostronet sprider sig längs med Västkusten och blir allt vanligare på stränderna. Forskare vid IVL, Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, har nu utvecklat en modell för hållbar förvaltning där artens negativa effekter minimeras, samtidigt som nyttor tas tillvara.

Invasiva främmande arter utgör ett hot mot biologisk mångfald, men vissa arter har inte bara negativa effekter utan kan också vara värdefulla ur ett kommersiellt och ekologiskt perspektiv.

– Stillahavsostronet är inte bara av ondo. Det har ett stort kommersiellt värde och med rätt förvaltning skulle skörd av vilda bestånd kunna bli ett viktigt tillskott för den blå näringen samtidigt som problem med arten minskas, säger forskaren Åsa Strand som lett projektet på IVL Svenska Miljöinstitutet.

De strukturer som ostronen skapar kan bidra till att skydda strandlinjen och deras filtrering leder till bättre vattenkvalitet och reglering av näringsämnen. Ostron är också kända som en näringsrik födokälla och är en populär art inom vattenbruk. Men ostronen kan också förändra ekosystemen och ha negativa effekter på rekreation, till exempel genom risken för skärskador på stränder.

Numera finns stillahavsostron från Strömstad i norr till Malmö i söder. Utbredningen och hur långt ostroninvasionen har kommit varierar dock från fullt etablerad i norra Bohuslän, till färre ostron söder om Varberg ner till Malmö och oinvaderade miljöer söder om Malmö.

Åtta rekommendationer för hållbar förvaltning

I projektet har forskarna utvecklat en förvaltningsmodell som är baserad på hur långt ostronen har kommit i sin invasionsprocess längs med olika delar av den svenska västkusten. För varje zon föreslås specifika åtgärder. Åtta rekommendationer sammanfattas i en rapport.

– Stillahavsostron är mycket tåliga mot varierande förhållanden. Det har också visat sig att arten snabbt kan anpassa sig till lägre salthalter. Det gör att en framtida spridning av stillahavsostron in i Östersjön inte går att utesluta, säger Pierre de Wit, forskare vid Göteborgs universitet.

Exempel på åtgärder inkluderar övervakning och rensning av ostron på badstränder för att minska påverkan på rekreation, utrotning i södra Sverige för att förhindra spridning in i Östersjön och kommersiell skörd i högtäthetsområden för att kombinera miljömässiga och ekonomiska fördelar.

– En effektiv förvaltning av ostronbestånden kommer att kräva lokala insatser men även gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark, säger Alice Hedensjö, forskare på IVL som har studerat ostronens spridning i södra Sverige.

Ladda ner policybriefen: Dynamisk förvaltning av det invasiva stillahavsostronet i Sverige

För mer information, kontakta:
Åsa Strand, tel. 010-224 53 73
Alice Hedensjö, alice.hedensjo@ivl.se

Arbetet är en del av projektet Dynamo – dynamisk förvaltning av det invasiva stillahavsostronet i Sverige, som finansieras av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Formas. Övriga deltagare i projektet är Göteborgs universitet, KTH och universitetet i Agder, Norge.