Landsbygdsprogrammet är bra för miljön men onödigt komplext och dyrt att hantera

Det svenska landsbygdsprogrammet innehåller flera stöd och ersättningar som så effektivt som möjligt ska bidra till en hållbar utveckling av landsbygden. Programmet, som pågår fram till 2020, har en budget på totalt 37 miljarder kronor och prioriteringarna är miljö, hållbarhet och innovation. Jordbruksverket utvärderar löpande insatserna i landsbygdsprogrammet. Nu finns en rapport som sammanfattar aktuella utvärderingar samt ger en lägesbild till och med 2018.

- Var ger pengarna mest effekt? Hur kan vi utveckla och förbättra stöden? Denna kunskap är extra värdefull nu när vi planerar nästa programperiod, säger Lina Andersson som är enhetschef på landsbygdsanalysenheten.

Plus och minus
Rapporten lyfter både positiva och negativa resultat, här är några exempel:

• Att betala jordbrukare för att de utför viktiga samhällstjänster bidrar till flera av Sveriges miljömål. Ersättningen för bra skötsel av betesmarker och slåtterängar liksom kompensationsstödet är viktiga för att nå mål om biologisk mångfald och kulturmiljöer i landskapet. Flera stöd och ersättningar bidrar till detta, liksom till minskat näringsläckage till våra sjöar och hav. Utan landsbygdsprogrammet hade arealen betesmark minskat och större area­ler hade troligen vuxit igen.
  
• Kompetensutveckling och rådgivning är ett bra sätt både för att öka konkurrens­kraften och för att förbättra miljö- och klimatarbetet. Dessa insatser kan ha lika bra eller bättre effekt än andra styrmedel, som till exempel regler, och de kan ge synergieffekter med andra stöd och ersättningar.
  
• Dagens program innehåller många olika stöd vilket ger ett komplext och administrativt tungt och dyrt program.

Mer information
Läs mer i rapporten Landsbygdsprogrammet 2014-2018
Fakta om landsbygdsprogrammetLista över publicerade och pågående utvärderingar och uppföljningar om landsbygdsprogrammet

Kontaktperson för journalister­­
Lina Andersson­­
Landsbygdsanalysenheten
036- 15 61 67