Skip to main content

Största arealen med höstvete någonsin

Pressmeddelande   •   Maj 15, 2019 09:33 CEST

Grafiken visar förändring mellan 2000 och 2019 för de fyra största grödgrupperna på åkermark.

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik odlas det 993 200 hektar spannmål 2019. Det är ungefär lika stora arealer som under 2018 men fördelningen mellan de olika spannmålsgrödorna skiljer sig jämfört med förra året. Hösten 2018 var det gynnsamt väder för att så höstgrödor och det ger preliminärt rekordstora arealer med höstvete som kan skördas 2019.

Höstvetearealen svarar för 43 procent av spannmålsarealen och är i år 423 100 hektar. Det är den största höstvetearealen sedan den började mätas 1916. Samtidigt är havrearealen den minsta sedan mätningarna började. I år odlas det havre på 150 100 hektar, vilket motsvarar 15 procent av spannmålsarealen.

Korn, som till 93 procent består av vårkorn, odlas preliminärt på 299 100 hektar i år. Det är en minskning med 25 procent jämfört med 2018. Väderförhållandena under hösten 2018 var, till skillnad mot hösten 2017, gynnsamma för att så höstgrödor. Detta är den främsta förklaringen till att arealen vårkorn minskar kraftigt 2019 till förmån för höstvete det som ger hög avkastning.

Mer vall och grönfoder samt mindre träda
Vall och grönfoder växer preliminärt på 1 157 000 hektar i år, vilket är en ökning med drygt 3 procent jämfört med 2018. Arealen är dock mindre än under åren 2008–2014 då vall och grönfoder odlades på 1 159 000–1 195 300 hektar. Vall och grönfoder består till 93 procent av slåtter- och betesvall. Ökningen jämfört med 2018 kan bero på det torra och varma vädret 2018, som gav mindre skörd än normalt och ledde till foderbrist. Årets ökning av arealen vall och grönfoder är troligen orsaken till den minskade arealen träda.

I år är preliminärt 5 procent av åkerarealen i träda. Jämfört med förra året har areal i träda preliminärt minskat med 22 procent till 128 500 hektar. Det är den minsta areal i träda sedan 1995 då Sverige gick med i EU och det blev krav på att viss mark skulle ligga i träda. År 2008 togs kravet bort och efter det har mark i träda varierat mellan 132 500–176 800 hektar.

Arealen med höstraps ökar
Arealen med höstraps ökar preliminärt med 15 procent till 101 300 hektar. Det är den näst största arealen med höstraps sedan mätning av separata oljeväxtgrödor började år 1965. Ungefär 45 procent av höstrapsarealen finns i Skåne län. Den totala arealen med raps och rybs består preliminärt av 94 procent höstraps.

Utveckling över tid för grödor på åkermark
I år är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 000 100 hektar. Ungefär 85 procent är åkermark, resterande 15 procent är betesmark och slåtteräng. I bilden ovan visas förändring mellan 2000 och 2019 för de fyra största grödgrupperna på åkermark. Sedan 2005 är vall och grönfoderväxter den största grödgruppen på åkermark. I år upptar vall och grönfoderväxter 45 procent av åkermarken och spannmål odlas på knappt 40 procent av åkermarken. År 2000 bestod åkermarken i stället av 34 procent vall och grönfoderväxter och 45 procent spannmål.

Mer information
Läs det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2019.

Alla uppgifter för 2019 är preliminära. Den slutliga statistiken publiceras i oktober 2019.

Kontaktperson för journalister
Ylva Olsson
Statistikenheten
Telefon 036 – 15 64 10

Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling. Vi arbetar för ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle.