Nytt nummer av Forskning om undervisning och lärande, 2017: 1, vol. 5

Volym 5, nummer 1, 2017

Detta nummer av ForskUL innehåller fem artiklar som belyser olika aspekter på undervisning och elevers lärande. Artiklarna behandlar användning av naturvetenskapliga begrepp och förmågan att resonera om naturvetenskapliga fenomen, undervisning med multimodala resurser och vad kunnande är i tillverkning av fysiska föremål samt, inte minst, vad själva begreppet undervisning innebär för personal i förskolan.

Redaktionell kommentar 2017: 1

av Ingrid Carlgren

Efter att i många år ha levt i skuggan av lärandebegreppet har undervisningen de senaste åren kommit alltmer i fokus, i både skoldebatt och forskning. Det här numret av ForskUL innehåller fem artiklar som på olika sätt handlar om relationen mellan undervisningens utformning och det kunnande som blir möjligt för eleverna att utveckla. Artiklarna redovisar studier från olika ämnesområden (biologi, slöjd, fysik och svenska) och från undervisning med olika åldersgrupper från förskolan till högstadiet. Ett par av artiklarna är exempel på forskning i anslutning till systematiska försök att förbättra undervisningen. Flera av artiklarna fokuserar också betydelsen av multimodala undervisningsformer.

Innehåller silver kol? - en studie om elevers begreppsanvändning när de arbetar med kolets kretslopp

av D Bengtsson, M Weiland & P Anderhag

Studier har visat att elevernas tidigare erfarenheter och vardagliga missuppfattningar kan försvåra förståelsen av naturvetenskapliga fenomen. Forskning om hur undervisning kan organiseras för att stötta eleverna i att förstå naturvetenskapliga begrepp är däremot begränsad. Daniel Bengtsson, Maria Weiland och Per Anderhag har studerat högstadieelevers samtal under två lektionsaktiviteter kring kolets kretslopp. Resultaten visar att elever behöver få öva på att se samband och använda begreppen i nya situationer. Författarna menar att konkreta övningar som möjliggör diskussioner ökar chansen till att stötta elevernas förståelse av naturvetenskapliga begrepp. De understryker dock att lärande tar tid och och att resultat ska ses som ett ämnesdidaktiskt bidrag för lärare att reflektera kring när de planerar undervisningen långsiktigt.

Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion

av J Andersson & M Johansson

Få praktiknära studier beskriver hur det kan gå till att lära sig slöjda,både under slöjdlärarutbildningen och i skolans slöjdundervisning. Joakim Andersson och Marléne Johansson har studerat slöjdlärarstudenter som lär sig att svarva. De ger med denna artikel bidrag till forskningen om hur händighet, skicklighet och konstfärdighet kan utvecklas under slöjdarbete. Det som kan uppfattas som ett oreflekterat görande, vid tillverkning av ett föremål, visas i deras studie som nyanserade exempel på lärprocesser. Författarna diskuterar vidare hur slöjdkunnande utvecklas under multimodal interaktion.

Om utveckling av elevers förmåga att resonera om friktion i de tidiga skolåren

av A Ulfves, B Fahrman & M Andrée

Det råder olika uppfattningar inom lärarprofessionen om när elever ska introduceras till ett naturvetenskapligt språkbruk. Många anser att man ska vara försiktig med att introducera naturvetenskapliga begrepp i tidig ålder, undervisningen ska främst väcka nyfikenhet och intresse. Tidigare forskning har dock visat att barn redan tidigt i förskolan kan förstå och resonera med naturvetenskapliga begrepp. Ann Ulfves, Birgit Fahrman och Maria Andrée har i sin studie undersökt fysikundervisning på lekplats där begrepp som friktion har introducerats för att beskriva och förklara kroppsliga erfarenheter vid rutschkanan. De visar både att och hur yngre elever kan utveckla förmåga att resonera om friktion. De diskuterar vidare hur undervisningen kan bli mer personligt utvecklande genom att introducera naturvetenskapliga begrepp.

”Jag ritade först sen skrev jag” - elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3

av E Borgfeldt & A Lyngfelt

Dagens undervisningspraktik präglas av en tradition där skriftlig presentation dominerar som uttrycksform och där bilder betraktas som utsmyckning och ofta efterfrågas i slutet av arbetet med skoluppgifter. Samtidigt ställer den digitala tidsåldern krav på att vidareutveckla förmågor som att läsa, skriva och tolka multimodala texter både i och utanför skolan. Eva Borgfeldt och Anna Lyngfelt har intervjuat elever utifrån en textproduktion de gjort för att beskriva hur människor levde på stenåldern. Elever som upplevde det som jobbigt att skriva beskrev bland annat hur de valt att redovisa vad de lärt sig med bilder och färger. Författarna diskuterar vidare hur lärarens uppgiftsformulering styr hur eleverna väljer att förhålla sig till vad och hur de redovisar.

Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare

av A Jonsson, P Williams & I Pramling Samuelsson

Begreppet undervisning är ett ämne för diskussion inom förskolans didaktik, då den tidigare har präglats av begrepp som omsorg, lärande och lek. I och med senaste ändringen i Skollagen ingår nu även förskolan som egen skolform och omfattas av samma lag som skolan med gemensam definition av begreppet undervisning. Agneta Jonsson, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson har i sin studie undersökt hur personal i förskolan resonerar kring begreppet undervisning med de yngsta barnen. De beskriver en diskurs i förändring där begreppet innebär både möjligheter och begränsningar. Förskolans särart står mot elevernas rätt till, och föräldrarnas förväntningar, på undervisning och den ökade statusen och kvaliteten i införandet av begreppet upplevs som ökade krav på innehållet i verksamheten.

Forskning om undervisning och lärande, 2017: 1, vol. 5

ISBN 978-91-981124-8-1

Forskning om undervisning och lärande är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt på svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.

Skriften ges ut av Lärarstiftelsen i samverkan med Lärarförbundets vetenskapliga råd och Lärarförlaget.

ISSN 2001-6131