Nytt nummer av Forskning om undervisning och lärande, volym 6, nr 2 2018

Volym 6, nummer 2, 2018

Det här numret innehåller tre artiklar som visar på bredden av forskningsfrågor inom den praktiknära forskningen om undervisning och lärande – vilket i sin tur speglar vidden av alla de frågor och fenomen som lärare arbetar med och som kan göras till föremål för forskning.

Redaktionell kommentar 2018: 2

av Ingrid Carlgren

Sammanfogning av material i eget konstruktionsarbete – kunnande och elevuppgifter i tidig teknikundervisning

av E Björkholm

I denna artikel presenteras en studie där ett specifikt teknikunnande, att kunna sammanfoga material i eget konstruktionsarbete, undersöks på grundskolans lågstadium, samt hur detta kunnande ges möjlighet att utvecklas i uppgifter som eleverna arbetar med i teknikundervisningen. Interventioner genomfördes i undervisningen i årskurs två och datainsamling har främst skett genom filmning. Elevernas handlingar analyserades fenomenografiskt, vilket resulterade i sju olika kategorier av kunnande som exempelvis att värdera fästförmågan och dess varaktighet samt att välja fogningsmaterial utifrån egenskaper. Elevuppgifterna i undervisningen relaterades sedan till identifierat kunnande. Studien visar hur unga elever utvecklar sitt kunnande när de arbetar med specifika uppgifter. På så sätt bidrar studien till en precisering av vilket kunnande som elever kan utveckla och vilka elevuppgifter i tidig teknikundervisning som kan bidra till det.

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?

av Å Ljunggren

Det övergripande syftet med artikeln är att undersöka hur förskolan kan utveckla arbetet med att ta emot nyanlända familjer. Studien har en design inspirerad av aktionsforskning, och bygger på ett samarbete mellan universitet och förskolor. Forskningscirkeln har använts som metod. Mellan cirkelträffarna har olika strategier och metoder prövats och dokumenterats i syfte att utveckla arbetet. Under samtalen i cirkelträffarna har dessa diskuterats och utvärderats gemensamt. Samtalen har spelats in och transkriberats och utgör studiens empiri tillsammans med de dokumenterade forskningsaktionerna. I resultatet framträder fyra återkommande teman som betydelsefulla för att utveckla arbetet; introduktionen, organisation för trygghet och delaktighet, möjligheten att bearbeta skakande berättelser och användandet av kulturella broar.

Frågan är vad frågan gör – olika frågeställningars betydelse för hur elever uttrycker och använder förändringstakt i matematik

av P Håkansson & R Gunnarsson

Syftet med denna studie är att jämföra olika frågeställningars betydelse för hur elever relaterar och uttrycker relationer mellan olika storheter i uppgifter om förändringstakt i matematik. Genom en kvalitativ analys jämför vi hur elever i årskurs 9 besvarar två olika typer av uppgifter om hur snabbt vätskevolymen i två medicinska droppåsar förändras. Analysen pekar bland annat på att en jämförande uppgift (”vilken förändras snabbast?”) kan öppna ett brett utfallsrum, där vi kunde observera fem kvalitativt skilda sätt att lösa uppgiften. Vidare verkar en uppgift som efterfrågar ett värde (”hur snabbt förändras den?”) kunna leda eleverna mot multiplikativa jämförelser, som ligger nära den vedertagna matematiska innebörden i begreppet förändringstakt. Avslutningsvis diskuterar vi de olika frågeställningarnas potential för att lyfta olika aspekter av begreppet förändringstakt och hur de skulle kunna användas av lärare för olika syften i undervisningen.