Den rädde ledaren

Har dagens ledarskap fått för stort fokus på att vara just en bra ledare? Att kunna entusiasmera och coacha sina medarbetare är viktigt och det finns väl ingen som vågar säga emot, men man kan fundera på om detta har fått ta överhanden och att man som ledare inte vill, vågar eller till och med inte klarar av att ta hand om de mindre trevligare uppgifterna i ledarskapet av rädsla för att bli stämplad som en dålig ledare.

Att ta det jobbiga samtalet med en medarbetare som underpresterar, att våga säga upp folk när man märker att man har övertalighet och att våga dra in semestrar och kompledigheter när produktionen så behöver det är tuffa uppgifter. Man blir snabbt uppfattad som en ledare som inte lyssnar och som bara tänker på lönsamheten och inte förstår vikten av att de anställda mår bra.

Just fokus på de anställdas välbefinnande och ledaren som coach och inspiratör stöds även när man tittar på utbudet av ledarskapsutbildningar. Det finns gott om sådana med namn som ”Den coachande chefen”, ”Lär dig inspirera dina medarbetare” och ”Bygg ditt team”. Däremot saknas det utbildningar med namn som ”Såhär säger du upp personalen”, ”Våga vägra semester” och liknande. Det är i sig en paradox. Är det inte detta som verkligen behöver bli duktig på?! Om man inte gör sånt på rätt sätt, ja då blir man verkligen en dålig chef och ledare. Då kommer man att få personalen emot sig, vilket i sig kommer att påverka produktion och lönsamhet. Då blir man inte bara en dålig ledare i personalens ögon, utan även i ägarnas, styrelsens och sin egenchefs ögon. Då sitter man verkligen med skägget i brevlådan Och väljer man av brist på kunskap och erfarenhet att inte göra något alls, ja då blir man också en dålig ledare. Då tar man inget ansvar för företaget och verksamheten osv.

Det svåra i dagens ledarskap är inte att inspirera och entusiasmera, det är att våga fatta beslut trots att man inte alltid vet vart beslutet leder, och då det jobbiga besluten. För att våga detta måste man lämna två föreställningar bakom sig:

1      Föreställningen att man som ledare ALLTID måste fatta det korrekta besluten och vara säker på resultatet innan beslutet fattas

Det ligger i ledarrollen att inte alltid veta vad som händer och hur otrevligt det än kan vara att vistas uti på gungfly så måste det göras.

2      Föreställningen om att man är en dålig ledare om min personal inte gillar ens beslut

Ledarrollen syftar inte enbart till att vara populär hur trevligt det än är. Att vara chef och ledare innebär att man SKA balansera mellan populäritet och impopuläritet.  Det är på denna slaka lina som resultaten nås, hur svajigt det än är.

Detta är dock inget man gör enkelt, det krävs därför att ledaren får nödvändig utbildning, hjälp och råd från sina chefer, äldre kollegor och liknande.