Gå direkt till innehåll
Om personlighet i arbetslivet

Blogginlägg -

Om personlighet i arbetslivet

Inom arbetslivet används ofta begreppet personlighet i olika sammanhang. Vid rekrytering, teambuilding, teamsammansättning, för beskrivning hur någon beter sig, för att ta reda på vem som blir bästa ledaren och så vidare.

Jag undrar varför.  Jag menar, är det någon som egentligen vet vad personlighet är och än mer, hur den påverkar vad vi gör och hur vi lyckas på arbetet?

Personlighet är sannolikt ett av det mest diffusa och även ett av de mest omdiskuterade ämnena inom psykologin. Forskare världen över är egentligen bara ense om en enda sak då det gäller personlighet, och det är att ingen vet säkert vad personlighet är, och att de inte är ense kring sina beskrivningar av begreppet. Därför är det rätt intressant att personlighetsbegreppet väger så tungt inom svenskt arbetsliv som det gör.

Om man dessutom tittar på de instrument som används inom området, s k personlighetstest, eller egenskapstest, så förvånas man än mer kring den otroliga makt som ges åt personlighetsbegreppet. De flesta test som säger sig kunna mäta personlighet kan inte det. Man har vaga eller till och med inga teorier bakom sina antaganden, de psykometriska egenskaperna är katastrofala och man har framför allt ingen validitet i förhållande till prestation eller andra intressanta utfallsmått inom arbetslivet. Ett av de mest välanvända testet som används för att uttala sig om hur människan är, det är Myers Briggs Type Inventory (MBTI). Sannolikt är det så välanvänt enligt devisen ”5 miljoner flugor kan inte ha fel ät skit!”. Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, STP, som bland annat oberoende granskar psykologiska tester, skriver i sin granskningsrapport över MBTI:  ”kan fungera som sällskapslek”. Det är det mest positiva omdömet som ges om testet.

 

Nåväl, det finns test som inte är så tokiga, men det är tester som inte nödvändigtvis beskriver hur man som person ÄR, utan snarare hur man fungerar i förhållande till vissa önskvärda kompetenser. Det vill säga, man tittar snarast på ett konkret beteende i en viss specifik situation och jämför personens beteende i förhållande till det i förväg bestämda mest önskvärda beteenden i den specifika situationen.  Så kallade kompetensbaserade tester.

Kompetensbaserade tester skiljer sig från klassiska personlighetstest genom att inte försöka beskriva hur man som person ÄR, utan hur man som person GÖR.

Det är just detta som är finessen. Istället för att prata om personlighet som ett mått hur man är så bör vi prata om vad vi gör. Till skillnad mot personlighet så är beteende både förhållandevis lätt att observera, mäta och dra slutsatser kring.  Personlighet och beteende är inte samma sak!

För dig som vill veta mer kring kompetensbaserad testning rekommenderas www.kompetensbaserad.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Almedalen - Vi utmanar Er! #svpol

    Under politikerveckan kommer de legitimerade psykologerna Mattias Lundberg och Mattias Elg, att på uppdrag av Saco, genomföra chefs- och ledartest på veckans besökare. Frågan är vilka som vågar få kunskap om sina styrkor och svagheter…? Hur många partiledare, nyhetsankare, landshövdingar och andra tar chansen till lite kompetensutveckling?

  • Konflikter är inte farliga!

    Konflikter är inte farliga!

    I mitt förra blogginlägg berörde jag de rädde ledaren utifrån ledarens rädsla att fatta beslut. Jag skall i detta inlägg fortsätta utveckla mina tankar om den rädde ledaren, om än utifrån ett halt annat perspektiv.

  • Den rädde ledaren

    Är det inte dags att vi slopar monopolet för det motiverande och entusiasmerande ledarskapet och erkänner att ledarskap handlar om annat ibland? Att konflikter och kriser tillhör vardagen och att hanteringen av dessa situationer ibland kräver ett annat ledarskap?

  • En grupp är en grupp är en massa olika människor... #hrsve #ledarskap

    En grupp är en grupp är en massa olika människor... #hrsve #ledarskap

    Att grupper är olika är kanske ingen newsflash, men det intressanta är hur sällan chefen ser detta, och än mer sällan anpassar sitt ledarskap efter detta. Två olika arbetsgrupper kan utföra sitt arbete på samma sätt, med lika god eller dålig kvalité, men de har olika drivkrafter, olika gruppdynamik och olika förståelse för de övriga gruppmedlemmarnas behov.