Kommunikologi – årets kollektion av kejsarens nya kläder? #psykologi

Då och då ploppar det upp ett antal hemmasnickrade psykologiska ”metoder” som lovar underverk för de som använder dem. Dessutom har de ofta namn som leder en till tron på något närmast magiskt. Ett begrepp som nu marknadsförs hårt är ”kommunikologi”.

Kommunikologi är en term som myntades av de norska pedagogerna Truls Fleiner & Jorunn Sjøbakken och som definieras som:

-studiet av struktur och dynamik i kommunikation och förändring när all upplevelse och allt beteende är tydligt och klart definierat – beskrivet och förstått – som kommunikation.

- ....betyder kortfattat läran om det som är gemensamt.

Vad det egentligen är verkar vara svårt att beskriva. Inte ens de som utbildat sig till ”kommunikologer” verkar kunna definiera det på något annat sätt på sina respektive hemsidor än genom att kopiera texten från skaparnas hemsida.

När man tittar på inom vilket, eller vilka, områden som utövarna hävdar att kommunikologin kan användas är det slående att man har synnerligen höga tankar om sin metod, eller läran, som man väljer att kalla det. Så här beskriver företaget Framtidens Team det på sin hemsida:

-”Kommunikologi är en metadisciplin och ger en tvärgående metakompetens (filterkompetens) som leder till att vi medvetet kan känna igen och beskriva vad framgångsrik kommunikation består av (oavsett sammanhang) samt utvärdera och kvalitetssäkra vår egen kommunikation. Materialet kan alltså använads som verktyg för att utföra kvalitativt förändringsarbete, ett filter för att känna igen "nycklar" till framgång och också förbättring, kvalitets-kriterier för utvärdering och ett tvärvetenskapligt språk för beskrivning.”

Att kompetensen är tvärgående innebär att den är gemensam för alla områden och sammanhang som till exempel ledarskap, samarbete, personlig utveckling, förhandling, retorik, coaching, pedagogik, familjeliv, idrott, organisationsutveckling, terapi mm. Kompetensen är också gemensam för alla systemnivåer – individ, relation, grupp, organisation och samhälle.”

Det man säger är att kommunikologin kan användas till allt i alla sammanhang. Vore det så att en metod, eller lära, skulle vara så potent, borde det finnas stora mängder forskning gjord som kan bevisa detta. Inte minst då man i sin marknadsföring gör hänvisningar till forskning från 50-talet och 70-talets tankar kring Neurolingvistisk programmering (NLP), en metod som för övrigt inte har något stöd i den etablerade och seriösa forskarvärlden.

Döm därför om min förvåning, då jag vid sökning i olika databaser, inte hittar en enda vetenskaplig artikel publicerad kring kommunikologi. Metoden, eller läran är inte definierad, utvärderad eller på andra sätt genomlyst som det anstår något som påstås kunna bidra till stora förändringar i så många sammanhang.

Det går sålunda inte att uttala sig om eventuella effekter, inom vilka områden kommunikologin eventuellt kan användas, och inte heller vilka negativa effekter kommunikologin kan tänkas ha.

Letar man vidare kan man konstatera att de enda referenser man gör till forskning är att den bygger på:

”Årtionden av jämförande studier av olika metoder, forskning, teorier, etc.

"En sammanfattning av stora mängder fackkunskap"

"En storstädning”inom och mellan områden som pedagogik, coaching, vägledning, hälsa, terapi, förhandling, samarbete, ledarskap, konfliktlösning, etc” (http://www.kommunikologiportalen.com/)

Så länge man inte kan tillhandahålla tillräcklig information för sin metods/läras uppbyggnad, vetenskapliga struktur och bevis för sin förträfflighet, måste kommunikologi betraktas med stor skepsis.

Sedan skall man alltid vara öppen för nya metoder och tankar, men någon gång måste företrädarna visa upp bevis för sina tankar. Kommunikologin har enligt utsago nu haft över 60 år på sig. Varför får vi inte se bevisen?

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att ironisera över det faktum att en god kommunikatör torde kunna göra sig själv begriplig, och jag kan med ovanstående som bakgrund konstatera att kommunikologi åtminstone inte tycks handla om hur man kommunicerar på ett tydligt sätt.