Blogginlägg -
Om personlighet i arbetslivet
Inom arbetslivet används ofta begreppet personlighet i olika sammanhang. Vid rekrytering, teambuilding, teamsammansättning, för beskrivning hur någon beter sig, för att ta reda på vem som blir bästa ledaren och så vidare.
Jag undrar varför. Jag menar, är det någon som egentligen vet vad personlighet är och än mer, hur den påverkar vad vi gör och hur vi lyckas på arbetet?
Personlighet är sannolikt ett av det mest diffusa och även ett av de mest omdiskuterade ämnena inom psykologin. Forskare världen över är egentligen bara ense om en enda sak då det gäller personlighet, och det är att ingen vet säkert vad personlighet är, och att de inte är ense kring sina beskrivningar av begreppet. Därför är det rätt intressant att personlighetsbegreppet väger så tungt inom svenskt arbetsliv som det gör.
Om man dessutom tittar på de instrument som används inom området, s k personlighetstest, eller egenskapstest, så förvånas man än mer kring den otroliga makt som ges åt personlighetsbegreppet. De flesta test som säger sig kunna mäta personlighet kan inte det. Man har vaga eller till och med inga teorier bakom sina antaganden, de psykometriska egenskaperna är katastrofala och man har framför allt ingen validitet i förhållande till prestation eller andra intressanta utfallsmått inom arbetslivet. Ett av de mest välanvända testet som används för att uttala sig om hur människan är, det är Myers Briggs Type Inventory (MBTI). Sannolikt är det så välanvänt enligt devisen ”5 miljoner flugor kan inte ha fel ät skit!”. Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, STP, som bland annat oberoende granskar psykologiska tester, skriver i sin granskningsrapport över MBTI: ”kan fungera som sällskapslek”. Det är det mest positiva omdömet som ges om testet.
Nåväl, det finns test som inte är så tokiga, men det är tester som inte nödvändigtvis beskriver hur man som person ÄR, utan snarare hur man fungerar i förhållande till vissa önskvärda kompetenser. Det vill säga, man tittar snarast på ett konkret beteende i en viss specifik situation och jämför personens beteende i förhållande till det i förväg bestämda mest önskvärda beteenden i den specifika situationen. Så kallade kompetensbaserade tester.
Kompetensbaserade tester skiljer sig från klassiska personlighetstest genom att inte försöka beskriva hur man som person ÄR, utan hur man som person GÖR.
Det är just detta som är finessen. Istället för att prata om personlighet som ett mått hur man är så bör vi prata om vad vi gör. Till skillnad mot personlighet så är beteende både förhållandevis lätt att observera, mäta och dra slutsatser kring. Personlighet och beteende är inte samma sak!
För dig som vill veta mer kring kompetensbaserad testning rekommenderas www.kompetensbaserad.se