Skip to main content

Försöker ni begränsa min åsikts- och yttrandefrihet? - öppet brev till Heike Erkers, Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

Pressmeddelande   •   Dec 13, 2017 16:30 CET

Hej Heike.

Jag fick häromdagen höra att du tillsammans med en kollega inom Akademikerförbundet SSR, skrivit ett brev till min närmaste chef på Umeå universitet, prefekt Mikael Henningsson. Brevet handlar om mig, ja faktiskt bara om mig och mina åsikter.

Först blev jag förvånad och sedan nyfiken på vad som gör att en Förbundsordförande för ett fackförbund med cirka 71000 medlemmar[1] tar sig tid att skriva ett brev om mig till min chef.

Min chef gav mig såklart fick en kopia på brevet (brevet återfinns nedan) och då blev jag faktiskt än mer förvånad, och än mer nyfiken. Dessutom blev jag faktiskt ganska bekymrad och ledsen, av flera anledningar. Jag tänkte jag skulle ägna lite tid till att skriva lite om detta, men även bemöta lite av vad du skriver i brevet.

Generellt handlar ditt brev om att du är bekymrad över mina åsikter som jag framför på min blogg och du kopplar ihop detta med min roll som studierektor och ansvarig för Psykoterapeutprogrammet vid Umeå universitet.

Här tror jag det är viktigt att påminna om den grundlagsskyddade åsikt- och yttrandefrihet vi har i Sverige. Man skulle utan större svårighet kunna tolka ditt brev som ett sätt att påverka min chef och Umeå universitet att begränsa denna grundlagsskyddade rättighet. Nu tror jag inte att en förbundsordförande för en facklig organisation skulle vilja göra det.


Precis som du skriver så har jag publicerat ett antal blogginlägg kring området psykoterapi och psykoterapeuter. Men jag känner mig osäker på om du verkligen läst dem, och i så fall förstått dem. Vid det senare bär jag såklart viss skuld i att jag kan ha uttryckt mig oklart och då hoppas jag nedan kunna specificera vad jag menar.

  • Du verkar se ett problem med att jag skrivit att ”Vem som helst kan bli psykoterapeut” i mitt blogginlägg den 23 april 2017[2]. Du hänvisar i ditt brev specifikt till att jag lyfter fram ”socionom och personer med annan examen kan antas till programmet”. Här ber jag dig notera att jag i texten anger ALLA examina som kan ligga till grund för psykoterapeutexamen, även psykologexamen och läkarexamen. Det gör jag för att det är precis så det står skrivet i Högskoleförordningen, vilket är den lag som styr. Jag gör alltså ingen värdering mellan olika examina utan beskriver förutsättningarna.
  • Du skriver i ditt brev att jag beskriver psykoterapeutyrket som ett yrke på lös grund. (Blogginlägg 1 maj 2017, min hänvisning[3]) Detta är ett felaktigt påstående. Det aktuella blogginlägget har rubriken ”Psykoterapeut – yrke på lös grund?”. Notera frågetecknet. Jag ställer en fråga och problematiserar den senare i texten. Jag påstår alltså inte det du hävdar i ditt brev. Du har helt enkelt fel.
  • Vidare hävdar du att jag beskriver vägen mot att bli legitimerad psykoterapeut som spretig och oreglerad. Även här har du fel. I samma blogginlägg, från 1 maj 2017, refererar jag till andra som för mig beskrivit utbildningsvägen som just ”spretig och oreglerad”. Det är alltså inte jag som påstår det.
  • Du påtalar även för min chef att jag i mitt blogginlägg från den 23 april 2017 inte hänvisar till en enda källa. I meningen efter motsäger du dig, då du själv hänvisar till källor jag använder. Först och främst så finns det inget obligatorium i att en privat blogg behöva ange källor. För det andra så har min chef inget med det att göra. För det tredje så har du fel, vilket du, enligt ovan, själv bevisar. För det fjärde, vilket är det viktiga i sammanhanget så är just bristen på källor att referera till ett bevis för förekomsten av myter. När det gäller exempelvis reglering av olika saker, vilket många av myterna handlar om, så finns det ingen lag, förordning eller föreskrift som styr det som omnämns. Därför saknas det även källor att hänvisa till. Jag kan dock såklart ha fel i något av mina påståenden och tar tacksamt emot källhänvisningar som kan vederlägga det jag påstår.
  • Du påtalar även för min chef att jag argumenterar för att legitimation för psykoterapeuter tas bort. Det har du rätt i. Det är precis det jag gör. Däremot har jag svårt att förstå varför du skriver detta till min chef. Speciellt då du inte anger att du ser något problem med det, och i så fall vilket problem det skulle vara att jag för fram ett sådant förslag.
  • I ditt sista stycke i ditt brev ställer ni frågan hur Umeå universitet ser på att jag ”sprider en negativ bild av studenternas kompetens, utbildningen och den legitimation som kan sökas efter examen?”. Genom att formulera frågan på ett sådant sätt väljer du att värdera texten i mina inlägg och i förväg bestämma dig för att mina inlägg skulle vara negativt värderande. Det ligger såklart i betraktares öga, och jag respekterar såklart att du kan ha en sådan uppfattning. Men det innebär inte att alla andra uppfattar inläggen så. Det finns faktiskt ganska många som uppfattar dem precis som de var ämnade att uppfattas; som problematiserande, belysande och sakliga.

Med ovanstående punkter har jag velat belysa varför jag blev förvånad och ledsen, därför att ditt brev innehåller som mycket felaktigheter och påståenden kring vad jag skrivit som inte stämmer. Men också för att jag verkligen funderar på om du läst inläggen själv. Men jag gissar att du inte skriver under ett brev där du inte kan stå för innehållet. Men, alla kan ju göra fel.

Men jag blir också ledsen över att varken du eller någon annan från Akademikerförbundet SSR kontaktat mig om ni upplevt mina inlägg som problematiska. Då de flesta av mina inlägg i ämnet är mer än sex månader gamla har det funnits mycket tid och många möjligheter att ta kontakt. Jag hade då kunna fördjupa mina inlägg, utveckla mina ståndpunkter och kanske framför allt förklara så att eventuella missförstånd kunnat undvikas.


Bekymrad blir jag av två stora anledningar:

  • Att en förbundsordförande som generellt förväntas värna arbetstagaren, i detta fall som första åtgärd väljer att kontakta en arbetsgivare för att beskriva sitt upplevda problem. Nu är jag ju inte medlem i Akademikerförbundet SSR, men jag hoppas verkligen att ni förhåller er gentemot era egna medlemmar på ett annat sätt.
  • Den kanske viktigast anledningen är min upplevelse av att Akademikerförbundet SSR försöker begränsa min åsikts- och yttrandefrihet genom att skriva brev till min chef och genom en värderande ställd fråga försöker få mig att framstå i dålig dager. Den känslan gör mig faktiskt illamående.

[1] https://akademssr.se/forbundet

[2] http://www.mynewsdesk.com/se/mattiaslundberg/blog_posts/myterna-om-psykoterapi-dags-foer-faktakoll-56666

[3] http://www.mynewsdesk.com/se/mattiaslundberg/blog_posts/psykoterapeut-yrke-paa-loes-grund-56978

___________________________________________________________________________

Mattias Lundberg är Leg, Psykolog, Leg Psykoterapeut, Docent i Psykologi vid Umeå Universitet, Författare, Föreläsare och Moderator. 

Mattias Lundberg är en flitig samhällsdebattör med särskilt intresse för psykologin i politiken. Mattias Lundberg beskrivs ofta som en psykolog med förmåga att förklara psykologi på ett enkelt sätt och han anlitas ofta därför av såväl media som företag.

Mattias är författare till bland andra: Den Lyckliga Pessimisten & Det är sant - det stod ju i tidningen
____________________________________________________________________________

Mattias Lundberg is a licensed psychologist, associate professor at Umeå university, public speaker and author.