Växtodlare bör få ersättning vid bekämpning av karantänskadegörare

Förslaget till ersättningsmodell är utformat för att ge incitament för en snabb och effektiv bekämpning med målet att utrota karantänskadegöraren. Ersättningen för angripna växter föreslås bli begränsad till ett halvt prisbasbelopp per växt eller kilo skörd och ersättningen för produktionsbortfall föreslås bli begränsad till 75 procent

under pågående bekämpning och i maximalt två år.

Skadegörare som ska utrotas inom EU

– Karantänskadegörare är växtskadegörare som normalt inte förkommer inom EU. De ska bekämpas med målet att utrotas eftersom de kan orsaka stora skador både på miljön och samhällsekonomin, säger Mari Andersson som är utredare.

Varje år sker angrepp i Sverige som kan kräva kostsamma åtgärder. Potatiskräfta och rotgallnematod är ett par aktuella exempel. Asiatisk långhorning är exempel på en karantänskadegörare som bekämpas i flera andra europeiska länder, bland annat i Finland.

Växtskyddslagen behöver ändras

För att utredningens förslag ska kunna genomföras krävs ändringar i den
nuvarande lagstiftningen. Alla beslut om bekämpning utgår från växtskyddslagen,
som är restriktiv när det gäller ekonomisk ersättning. Ett fåtal växtodlare har
fått ersättning i samband med bekämpning av karantänskadegörare. Sedan länge
har det varit möjligt för djurägare att få ersättning vid bekämpning av
allvarliga smittsamma djursjukdomar.

Mer information

Läs hela utredningen Utrotning av växtskadegörare som normalt inte
förekommer inom EU. Förslag till ekonomisk ersättning vid
bekämpning av karantänskadegörare. Rapport 2017:22.

Läs mer om karantänskadegörare

Kontaktperson för journalister

Mari Andersson
Utredningsenheten