Problemlösare får pris från Läkaresällskapet

– Tack för denna glädjande nyhet! säger Jens Boman, verksamhetschef vid Infektionskliniken Norrlands universitetssjukhus i Umeå, när han får beskedet att han är en av årets Lennmalmspristagare för sin forskning om sexuellt överförda infektioner. Han delar priset, 50 000 kr, med Monica Bertilsson, Göteborgs universitet, och Faiez Al Nimer, Karolinska Institutet.

På frågan om varför han började forska säger Jens Boman: 

– Jag gillar att lösa problem och då passar det perfekt att bli forskare, som är lika med problemlösare! Det positiva med att forska är att det är kreativt och utmanande och forskningen är en förutsättning för att hitta bra lösningar som hjälper våra patienter att få bättre liv. Det negativa är att man måste ha tålamod, det kan ta lång tid från att man kommit på en idé tills att det blivit ett verkligt tillskott i vården som kan hjälpa våra patienter, fortsätter han.

Jens Boman menar att det krävs bra förebilder och möjlighet att prova på att forska för att flera ska börja respektive fortsätta forska. Det krävs också en pedagogisk och inspirerande introduktionsutbildning om forskning som framtida och nyblivna forskare får ta del av.

– Min egen forskning går ut på att färre personer ska bli smittade med sexuellt överförda infektioner och att de som blivit smittade får korrekt diagnos och behandling, avslutar Jens Boman, som ser framemot att komma till Läkaresällskapet den 17 november för att ta emot priset tillsammans med sina kollegor.

Lennmalms pris belönar förtjänstfulla arbeten över ämnen, inom det neurologiska, försäkringsmedicinska eller syfilidologiska forskningsområdet.

Mer information om forskningen

Jens Boman, 0722-488 470, jens.boman@vll.se

Monica Bertilsson, 031-786 68 57, monica.bertilsson@socmed.gu.se

Faiez Al Nimer, 08-5248 0000, faiez.al.nimer@ki.se
________________________________________________________________________

Motiveringarna till årets Lennmalmspris är

Jens Boman disputerade januari 2014 vid Umeå universitet på en avhandling om prevention av den sexuellt överförda infektionen Chlamydia trachomatis. Detta är den vanligaste sexuellt överförda bakterieinfektion med globalt mer än 100 miljoner fall per år enligt beräkningar från WHO. Obehandlad kan infektionen ge bestående skador, speciellt hos kvinnor. Avhandlingsarbetet som har stor klinisk betydelse har genererat viktiga kunskaper för att förbättra såväl sekundärprevention (diagnostik och smittspårning) som primärprevention (modifiering av beteende hos riskgrupper) av Chlamydia trachomatis. Bland annat har den i avhandlingsarbetet utvecklade samtalsmetoden som baseras på den evidensbaserade metoden motivational interviewing (MI) blivit nationell standard för preventiva samtal med syftet att minska sexuellt risktagande hos personer med hög risk att själva smittas och smitta andra med klamydia och andra sexuellt överförda infektioner. Metoden tycks vara mycket effektiv för att minska risken att kvinnor drabbas av klamydiasmitta men genusaspekten är viktig att beakta då hans forskning tyder på att kvinnor och män behöver olika typer av preventiva åtgärder för att åstadkomma maximal riskminskning. En metodhandledning baserade på denna forskning har publicerats av Smittskyddsinstitutet.

Monica Bertilsson, Göteborg, disputerade 2013 vid Göteborgs universitet på en avhandling om arbetsförmåga och psykiska besvär, för betydelsefull forskning inom det försäkrings-medicinska området, när det gäller hantering av försäkringsmedicinska problem i klinisk, främst allmänmedicinsk, verksamhet. Hon har i sitt avhandlingsarbete på ett utmärkt och innovativt sätt belyst olika typer av problem läkare kan uppleva i konsultationer där sjukskrivning är aktuellt och har använt såväl kvalitativ som kvantitativ metod i analyserna. Hennes arbete har inneburit att försäkrings-medicinska problem har kunnat identifieras, namnsättas och därmed diskuteras i praktisk verksamhet. Hon arbetar mycket systematiskt med de teoretiska utgångspunkter hon väljer i såväl kvalitativa som kvantitativa studier.

Faiez Al Nimer, KI, Stockholm disputerade november 2012 vid Karolinska Institutet på en experimentell avhandling om betydelsen av genetiska faktorer för inflammation och vävnadsskada vid traumatisk hjärnskada. I de första arbetena kartlade han globala genexpressionskillnader kopplat till noggrann fenotypisk karaktärisering och kunde visa att en betydelse för såväl MHC som icke-MHC gener, samt identifierade specifika molekylära och cellulära svar som påverkades. I de två senare arbetena karaktäriserade han betydelsen av ett enskilt arvsanlag, Gsta4, och kunde visa att en normalt förekommande låguttryckande variant var kopplad till ökad nervscellsdöd efter traumatisk hjärnskada, vilket representerade det första exemplet på möjligheten att identifiera enskilda riskgener vid traumatiska nervskador på motsvarande sätt som tidigare gjorts för andra komplexa tillstånd, som autoimmun sjukdom. Flera av de experimentella fynden har han följt upp i humana studier, vilket visar relevansen för denna typ av translationell forskning.