Skip to main content

Så mår Skånes barn och unga

Pressmeddelande   •   Okt 17, 2012 11:00 CEST

Närmare 30 000 barn och unga besvarade den omfattande folkhälsoenkät som i mars distribuerades till samtliga skånska elever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. Resultaten visar att de allra flesta elever mår bra eller mycket bra och merparten av de tillfrågade ser ljust på sin framtid. Vissa av svaren visar på tydliga könsskillnader, bl.a. känner sig flickor mer stressade än pojkar och lider oftare av psykiska och somatiska besvär.

”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012” genomfördes för första gången i mars 2012. Samtliga skånska kommuner valde att delta i undersökningen riktad till gymnasieelever och alla Skånes kommuner utom en valde att delta i undersökningen riktad till grundskolan. Svarsfrekvensen ligger på 85 % i årskurs sex, 83 % i årskurs nio samt 72 % i gymnasiets årskurs två. Huvudman för undersökningen är Region Skåne i samverkan med Kommun-förbundet Skåne. Det gedigna materialet ger beslutsfattare en unik inblick i unga skåningars levnadsvanor och hälsa.

– Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändiga för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet, säger Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef i Region Skåne.

Resultat i korthet
Syftet med enkäten är att kunna följa utvecklingen över tid inom områden som t.ex. hälsa, matvanor, trygghet, sex och samlevnad, familj och alkohol. Undersökningen syftar även till att ta fram underlag till Region Skånes och de skånska kommunernas förebyggande folkhälsoarbete. Den nya enkäten bidrar till att ge ett mer heltäckande underlag för framtida prioriteringar än den tidigare s.k. drogvaneundersökningen.

Resultaten från ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012” redovisas i sin helhet i rapporten med samma namn. Nedan presenteras ett urval av det som framkommit av enkätsvaren.

  • De allra flesta skolelever i Skåne mår ”bra” eller ”mycket bra”. Dock ser man att denna andel minskar med stigande ålder. Samtidigt ökar andelen med psykiska och somatiska besvär. Var fjärde pojke och knappt varannan flicka i årskurs nio rapporterar att de har minst två sådana besvär varje vecka. Liknande resultat ses nationellt.
  • Andelen som konsumerar alkohol ökar med stigande ålder och i gymnasiets årskurs två har nästan nio av tio druckit alkohol. I samma årskurs uppger drygt var fjärde pojke att de själva minst en gång skadat sig eller råkat illa ut på grund av att de druckit alkohol och lika många anger att de känner någon som skadat sig eller råkat illa ut. Motsvarande andelar bland jämngamla flickor är dubbelt så höga.
  • I årskurs sex äter åtta av tio pojkar och tre av fyra flickor frukost varje dag. Detta minskar till drygt varannan pojke och flicka i gymnasiets årskurs 2.
  • Andelen pojkar och flickor som idrottar eller rör på sig regelbundet minskar med åldern och pojkar idrottar eller rör sig mer än flickor i alla årskurser. Många barn och ungdomar tillbringar dock en stor del av dagen stillasittande framför dator eller TV på sin fritid.
  • De allra flesta elever trivs bra i skolan och 90 % av eleverna i årskurs 6 ser ljust på sin framtid. Andelen elever som känner sig stressade av sitt skolarbete är högre bland flickor än pojkar i alla åldersklasser. Denna könsskillnad är störst i gymnasiets årskurs två där en mer än dubbelt så hög andel flickor uppger sig vara mycket stressade av sitt skolarbete jämfört med jämngamla pojkar.

Underlag för framtida satsningar
– Även om det är positivt att de flesta unga skåningar mår gott, så är det självklart alarmerande att så pass många, framför allt unga tjejer, inte gör det. Under nästa år satsar vi sju miljoner kronor på nya mottagningar för ungas psykiska hälsa och bättre stöd till barn och unga med den här typen av problem. Det känns extra angeläget att arbeta mot ungas psykiska ohälsa mot bakgrund av resultaten i den här enkäten, säger regionråd Birgitta Södertun (kd).

Rapporten ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012” finns att läsa i sin helhet på www.skane.se/fhbou_2012  

Mer information

Birgitta Södertun (KD), regionråd och ordförande i folkhälsoberedningen, Region Skåne
Telefon: 044-309 33 53

Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef, Region Skåne
Telefon: 040-675 30 68

Mathias Grahn, statistiker: epidemiologisk bevakning, skanningsansvarig
Telefon: 040-39 14 09  alt. 040 - 675 33 93

Maria Rosvall, medicinsk rådgivare folkhälsa
Telefon: 040-39 14 03

Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Region Skåne har cirka 32 000 anställda och omsätter cirka 35 miljarder kronor (2011).Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs av invånarna i Skåne.

Bifogade filer

PDF-dokument