​Ett bättre Finland 2016: olika prioriteringar i olika delar av landet

Sparbanken frågade i mars 2016 finländarna vilka saker som enligt dem bäst främjar välfärden på deras hemorter och vem som behöver mest stöd. Vi fick nästan 2 200 svar. I åsikterna kunde man ställvis se också stora regionala skillnader.

I främjande av den egna regionens välfärd var sysselsättningen viktigast. Nya arbetsplatser hade hög prioritet i hela landet. I en närmare granskning ser man ändå klara skillnader. Till exempel i Mellersta Finland satte 84 % skapandet av nya jobb bland de tre viktigaste sakerna, men i huvudstadsregionen var det betydligt färre, under hälften (46 %) som gjorde det. Flera än varannan (53 %) i Mellersta Finland och Södra och Norra Karelen ansåg att verksamhetsförutsättningarna för småföretag måste förbättras.*

Inkomstskatten vill man sänka framför allt i norra Finland (30 %). Minst viktigt ansågs det i Södra och Norra Savolax (15 %).*

Att aktivera unga och förhindra utslagning var viktigast i Södra och Norra Karelen (63 %). I huvudstadsregionen fick den här frågan plats bland de tre viktigaste sakerna hos betydligt färre (36 %). Stöd till barnfamiljer fick mest stöd i Österbotten (Södra, Mellersta och Österbotten) och minst i huvudstadsregionen. *

Utvecklingen av samhörigheten och delningsekonomin fick mest stöd i Tavastland, Kymmenedalen och Egentliga Finland (över 27 %) och klart minst i Södra och Norra Karelen (10 %).*

Ägarbostäder till rimligt pris stod högt på listan framför allt i huvudstadsregionen (33 %) och Nyland (23 %). Minst viktigt ansågs det i Mellersta Finland och Södra och Norra Karelen (5 %). Likaså ville man öka utbudet på hyresbostäder uttryckligen i huvudstadsregionen och Nyland och minst i Lappland. *

Hur ser livet ut i den egna regionen?
När man såg på situationen på den egna orten och på välfärden överlag kom de högsta betygen från huvudstadsregionen och de lägsta från Tavastland och Kymmenedalen.

- Atmosfären och samhörigheten ansågs särskilt god i Södra och Norra Karelen. I Tavastland och Kymmenedalen ansågs det finnas mest att utveckla här.

- Med sysselsättningen och den ekonomiska situationen var man mest nöjd i huvudstadsregionen. I Mellersta Finland var läget sämst.

- Säkrast kände man sig i Södra och Norra Savolax. Sist låg huvudstadsregionen, Tavastland och Kymmenedalen.

- Med barns och ungas hobbymöjligheter var man mest nöjd i huvudstadsregionen. I Egentliga Finland tyckte man att det finns mycket att förbättra.

- I fråga om studieplatser och arbetsplatser för unga gavs det bästa betyget i huvudstadsregionen. De mest kritiska bedömningarna kom från Tavastland och Kymmenedalen.

- Med hälsovården var man mest nöjd i huvudstadsregionen, Mellersta Finland och norra Finland. Mest kritiska var man i Södra och Norra Karelen.

- Toleransen och hjälpviljan var hög i Södra och Norra Karelen, Mellersta Finland samt Södra, Mellersta och Norra Österbotten.

- Nöjd med närservicen var man i huvudstadsregionen och norra Finland.

- Med vård- och väldfärstjänsterna för åldringar var men mest nöjd i norra Finland.

Andra grupper
Bland andra grupper var de studerande starkast av den åsikten att det hjälper att aktivera unga och förhindra att de blir utslagna. De var också mer än andra oroade över ensamma åldringar.

Unga (under 31-åringar) var nöjdare med läget i sin region än genomsnittet bland alla som svarade. På frågan vilka unga som borde få hjälp avvek deras svar inte just från andra gruppers.

De som är över 60 år ansåg att välfärden på deras egna orter bäst främjas om man skapar nya arbetsplatser, men att aktivera åldringar och utveckla tjänsterna fick mera stöd av dem än av övriga som svarade. Saker som på deras hemorter behöver förbättras var barnfamiljernas välfärd och välfärdstjänsterna för åldringar.

* De som svarade fick bland tio alternativ välja de tre som enligt dem är i störst behov av hjälp.