Att navigera på skolmarknaden

Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap bekräftar bilden av en reform som slagit fel.

Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.

– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten. Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger Anna Ambrose.

Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.

– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.

Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.

Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.

– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.

Anna Ambrose disputerar den 27 januari med avhandlingen ”Att navigera på en lokal skolmarknad – en studie av valfrihetens geografi i tre urbana skolor”.

För mer information kontakta Anna Ambrose: 070-432 44 32, anna.ambrose@buv.su.se

Läs avhandlingen här.