Skip to main content

Fjärilar och bananflugor kan ge svar på evolutionsgåta

Pressmeddelande   •   Okt 08, 2012 08:02 CEST

Bild på rapsfjäril. Foto: Christer Wiklund

Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?

Darwin föreslog att levande organismer är en produkt av evolutionen där ett naturligt urval har gjort dem anpassade till sin omgivning. Ända sedan dess har
evolutionsbiologer försökt svara på den till synes enkla frågan om exakt hur de är anpassade. En fråga som visat sig vara oerhört komplicerad.

Det är inte bara generna utan även växelverkan mellan generna och mellan celler av organismer och hur de kommunicerar med varandra som är viktigt för kunskapen om vad som är nedärvt från en avlägsen förfader.

 – Det är bara genom förståelse för den genetiska arkitekturen och anpassningarnas utvecklingsbanor som vi till fullo kan förstå det naturliga urvalet i naturen. Vi har idag fantastiska verktyg för att hitta och studera de relevanta generna men det har blivit allt tydligare att tolkningen av resultaten inte är lätt, säger Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

För att förstå samspelet mellan olika gener och hur generna förändras och anpassas i relation till organismens inre och yttre miljö ska forskarna kombinera studier av rapsfjärilar och bananflugor. Det har nämligen visat sig vara problematiskt att hitta ett integrerande förhållningssätt till analyser av detta samspel eftersom molekylära verktyg är begränsade utanför modellorganismer som bananflugan.

Nu ska forskarna studera det genetiska samspelet utifrån två system för insektsstudier där kompetens redan finns vid Stockholms universitet: den ekologiskt välstuderade rapsfjärilen och modellorganismen bananflugan.

– Vi kommer genom dessa system att studera den mycket grundläggande frågan om hur gener samverkar för att producera en hel anpassad organism med en livscykel som passar lokala och föränderliga förhållandena i naturen. Utifrån detta förväntar vi oss att finna kunskaper som är relevanta för alla flercelliga organismer inklusive oss människor, och inte bara för insekter, säger Sören Nylin.

Studien fick i dagarna finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i en utlysning om forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

För ytterligare information
Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 33, mobil 070- 2045915, e-post soren.nylin@zoologi.su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera