Så kan teknikundervisningen främja elevernas lärande

Eva Björkholm. Foto: privat.

Själva undervisningsmaterialet kan begränsa möjligheten för eleverna att lära sig det de ska i teknik. Det är en aspekt av flera som identifieras i en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på vad det innebär att kunna teknik på lågstadiet.

Många elever får inte den teknikundervisning de har rätt till och Skolinspektionen har i en nyligen genomförd granskning funnit att undervisningens kvalitet behöver förbättras då den sällan utgår från kursplanen och elevernas erfarenheter.

Eva Björkholm, ursprungligen grundskollärare, nu forskare vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik vid Stockholms universitet, har tillsammans med lärare på fältet utgått från mål i kursplanen och genom så kallade Learning studies utvecklat och beskrivit vad eleverna egentligen kan när de utvecklat de kunskaper som undervisningen i teknik syftar till.

I avhandlingen identifierar Eva Björkholm ett antal aspekter som kan vara viktiga att ta hänsyn till när teknikundervisningen ska utformas.

– Det var till exempel svårt för eleverna att värdera ändamålsenligheten hos en del tekniska lösningar, som att ett svåröppnat medicinburkslock kunde vara ämnat att vara svåröppnat för små barn. Eleverna värderade de tekniska lösningarna främst utifrån sig själva som användare och relaterade mer sällan till andras behov. Att urskilja själva konstruktionens betydelse för realiserandet av olika funktioner var en annan aspekt som identifierades. Eller standarduppgiften att konstruera en länkmekanism i form av en sprattelgubbe i kartong. Eleverna ville först styra de olika delarna genom att själva greppa tag i dem. Det var ett stort steg för dem när de kunde bygga ett maskineri av olika komponenter som samverkar, säger Eva Björkholm.

Mer förvånande var upptäckten att själva materialet kartong försvårade elevernas urskiljande av mekanismens olika delar.

– Man har tagit för givet i undervisningen att kartong skulle vara lämpligt för den här övningen, men själva materialet gjorde det svårare för eleverna. Om de haft ett tredimensionellt material hade de förmodligen löst uppgiften på ett annat sätt. Likaså verkar användningen av ett ämnesspecifikt språk i undervisningen vara viktig för elevernas möjlighet att lära.

Eva Björkholm hoppas nu att andra lärare kan ta till sig resultaten och använda dem som en resurs när de planerar och genomför sin teknikundervisning. På så sätt bidrar avhandlingens resultat till bygget av en gemensam kunskapsbas för lärare i teknik i de tidiga skolåren.

Eva Björkholm disputerade den 18 september med avhandlingen ”Konstruktioner som fungerar – En studie av teknikkunnande i de tidiga skolåren”.

För mer information kontakta Eva Björkholm: 070-361 37 45, eva.bjorkholm@cehum.su.se

Läs avhandlingen här.