Kycklingbranschens önskelista till Mikael Damberg

Att ha en levande landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och framförallt ta fram bra mat på ett klimatsmart sätt. Det är det som vi kycklingbönder och företag arbetar med varje dag. Men för att vi ska kunna utvecklas önskar vi att regeringen är lyhörda för vad vi verkligen behöver. När närings- och innovationsminister Mikael Damberg besökte Washington i samband med TTIP-förhandlingarna överlämnades därför denna lista till ministern. 

• Anpassa livsmedelsstrategin efter respektive bransch
  Varje livsmedelsproducerande bransch har sina egna förutsättningar och utmaningar. Vi har våra, grisbönderna har sina liksom mjölkbönderna och så vidare. Det finns ingen quick fix som löser alla problem för alla branscher. Regeringen måste sätta sig in i alla branscher för att kunna utforma en strategi som gör skillnad på riktigt.

• Fortsätt främja den svenska modellen
  Ett EU-förslag om att tillåta att doppa eller spreja slaktad kyckling i peroxiättiksyra, en bakteriedödande kemikalie, diskuteras. En metod som går helt emot den svenska modellen som går ut på att ha en frisk och säker kyckling från början. Vi ska inte acceptera en sämre djurstandard och sämre hygien, utan ha höga krav när det kommer till kvalitet och säkerhet även på importerad mat. 

• Information om varför svenska mervärden kostar mer
  Det måste finnas tydligare information till konsumenter om svensk djurskydds- och smittskyddslagstiftning och vilka skillnader som finns mellan Sverige och övriga EU. För att konsumenter i större utsträckning ska bli villiga att betala mer för svenska kvalitetsvaror behöver myndigheter förklara och beskriva varför lagstiftningen finns och vilka merkostnader det innebär i produktionen. 

• Höga kostnader för kontroller och provtagning på företagen
  Idag får branschen själva finansiera administration kring de kontrollprogram och kontroller som genomförs för att kunna leverera en tryggare och säkrare kyckling. Förslaget om ett nytt kontrollprogram ökar kostnaden hos bonden, branschen och myndigheten kring utveckling, administration och tillämpning. Dessutom innehåller förslaget en ökad rättsosäkerhet.

• Underlätta nybyggnation och ny teknik vid nybyggnation
  Dagens krav på MKB-ansökan för kycklingstallar gör en nybyggnation till en både utdragen och kostsam process. Från det att man skickar in ansökan till att stallet är färdigt tar det cirka 2-3 år. Det kostar dessutom cirka 100 000 kronor per ärende. Detta gör att bönder drar sig för att expandera och utveckla sin gård vilket i sin tur leder till en mindre levande landsbygd. Kravet på förprövning när bonden vill byta ut inredningen gör dessutom att utvecklingen av befintliga, äldre stallar stannar av. Risken är att djurägaren avstår från att byta ut inredningen, något som bland annat leder till sämre ventilation för djuren.

• Investerings- och produktionsstöd på lika villkor
  Vissa regeringar inom EU värnar om inhemsk produktion som i sin tur leder till otillbörlig konkurrenskraft och pris dumpning. Företag inom EU erhåller investeringsstöd åt bönder och industri utan maximal gräns på investerings- och produktionsstöd.

• Förenkla reglerna för företagarna
  Vi har i flera år fört fram regelförenklingar som en oerhört viktig punkt för att kunna utveckla vår verksamhet. Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll. Istället för en enklare vardag har vi istället sett ökad administration. Syftet med regelförenklingar ska vara att det blir bättre, både för oss djurägare men också för myndigheter. Och framförallt för djuren. Men krångliga regler hindrar förnyelse och förbättringar.

• Hjälp kommuner att upphandla bättre
  Vi är beroende av att kommunerna förstår hur de upphandlar mat med kvalitet. Vi vet att de flesta svenska konsumenter vill ha svensk kyckling när de handlar. Men på skolor, sjukhus och äldreboenden är det kommunen som bestämmer vad som serveras. Tyvärr är kompetensen alldeles för låg kring vilka krav det går att ställa och framförallt hur dessa krav sedan ska följas upp. Resultatet är att även om kommunen ställer tuffare krav så missar de att kontrollera att kraven uppfylls och importerad kyckling väller in i offentlig verksamhet. Det behövs en större utbildningsinsats och tuffare krav på uppföljning i offentlig upphandling.

• Bättre utbildning hos kontrollanterna
  Kraven på utbildning för kycklingbönder är extremt höga, vi ska ha en mycket bred kompetens inom alla delar av djuruppfödningen. Det här välkomnar vi då vår bransch blir mer specialiserad och vi måste ha stenkoll på vår uppfödning. Men vi kräver också att Jordbruksverket och Länsstyrelsens handläggare och kontrollanter har lika stor kunskap som vi. Idag är kompetensen skrämmande låg hos de personer som förväntas kontrollera att vi sköter oss efter de krav som finns.