En vård nära befolkningen ställer krav på fler specialister i allmänmedicin

Hälso- och sjukvården står inför ett paradigmskifte där en utbyggnad av hälso- och sjukvården nära befolkningen med allmänmedicinen som bas är nödvändig för att kunna möta de behov som följer av den demografiska utvecklingen och det ökade utbudet av medicinska åtgärder.

I ett nytt idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. En vård nära befolkningen med allmänmedicinen som bas utgör ett av dessa. Stefan Lindgren, som precis avslutat ett tvåårigt ordförandeskap för Svenska Läkaresällskapet, ser nödvändigheten av ett mindre sjukhustungt system.

– En vård nära befolkningen med allmänmedicinen som bas är en stor och nödvändig förändring för att möta framtidens behov av kontinuitet och samordning, säger Stefan Lindgren. Genom att tillgodose den friska befolkningens tillfälliga behov av hälso- och sjukvård på ett effektivt sätt i den nära vården kan nödvändiga resurser fördelas till patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd med större behov av fysiska möten, kontinuitet och samordning.

Men för att de allmänmedicinska specialisterna ska kunna ta ett huvudansvar i den nära vården behöver allmänmedicinen förstärkas.

– Bristen på specialister i allmänmedicin är en utmaning som kommer att kräva en rad åtgärder för att göra allmänmedicinen till ett attraktivare karriärval. Vi måste arbeta för en god arbetsmiljö och förbättrade utvecklingsmöjligheter där kompetensutveckling och möjlighet att bedriva forskning är helt centrala, säger Stefan Lindgren.

Svensk primärvård har varit särskilt framgångsrik att utnyttja olika professioners kompetens och det är något som Svenska Läkaresällskapet anser att man bör bygga vidare på. Men även organspecialiteter och andra yrkesgrupper kan vara en resurs i den nära vården.

– Genom ökad samverkan mellan den nära vården och sjukhusvården slipper patienterna skickas runt i systemet. Det förutsätter utveckling av de digitala systemen och nya principer för ersättning, avslutar Stefan Lindgren.

Det är hög tid att Sveriges läkare tar plats i debatten och att vårdens makthavare börjar lyssna mer på läkarprofessionen och mindre på dyra konsulter.

Ta del av Svenska Läkaresällskapets idéprogram för svensk hälso- och sjukvård. Besök vår kampanjsajt och ta del av filmer med våra talespersoner och våra viktigaste argument och ståndpunkter – avgörande för utvecklingen av hälso- och sjukvården. I film #6 Vård nära befolkningen möter vi Stefan Lindgren som efterlyser en rad åtgärder för att göra allmänmedicinen till ett attraktivare karriärval.

Svenska Läkaresällskapet anser:

•  Att en utbyggd hälso- och sjukvård nära befolkningen är nödvändig för att möta framtidens utmaningar.
• Att vård ska ges efter behov, där de med störst behov ges företräde.
• Att digitala lösningar ska integreras i verksamheter för att öka tillgängligheten och effektivisera vården utifrån patienternas behov – så att resurser kan fördelas till dem med större behov av kontinuitet och samordning.

Missa inte! Resursfrågan och den nära vården debatteras i ett av SLS program i Almedalen!

Nära vård – resursöverföringen en knäckfråga!
Onsdagen den 4 juli kl. 14.15-15.15, D-huset, Sal D 22, Uppsala Universitet, Kaserngatan 1 (Betty Petterssons hus), Visby.

Hur ska den friska befolkningens tillfälliga behov av vård och behovet för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd tillgodoses på ett resurseffektivt sätt? Statsmakterna säger nära vård. Men vad är nära vård? Hur ska en önskvärd förflyttning av resurser och kompetenser lyckas?

Medverkande: Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting, Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare, Ingmarie Skoglund, specialist allmänmedicin, ledamot Svenska Läkaresällskapets nämnd, Håkan Wittgren, förvaltningsdirektör, Västmanlands sjukhus.
Moderator: Stefan Lindgren, tidigare ordförande Svenska Läkaresällskapet.

Läs mer